22sep2025

Positivt budskap om svensk ekonomi

2024 02 04

Ett tydligt trendbrott går att se i en ny undersökning, där svenska folket ger överraskande svar om sin och landets framtida ekonomi.

De senaste åren har varit tunga för svenskarna, åtminstone ur ett ekonomiskt hänseende.

Räntor har höjts, inflationen har skenat iväg och många människor har känt sig hårt pressade av de växande kostnaderna för bland annat mat, boende och energi.

Men nu är ljusningen i sikte.

Åtminstone är det vad svenskarna själva tror.

Det visar en ny undersökning som Indikator Opinion har genomfört på uppdrag av Ekot.

”Passerat botten”

I den nya undersökningen ger svenska folket uttryck för en betydligt mer optimistisk syn på ekonomin jämfört med tidigare.

Enligt Ylva Hedén Westerdahl, som är prognoschef på Konjunkturinstitutet, finns det goda skäl för svenskarna att vara optimistiska.

– Det vi har sett det senaste året är att vi har passerat botten, säger hon till Ekot.

”Skutt uppåt”

Undersökningen handlar om hur man ser på den ekonomiska utvecklingen de kommande 12 månaderna.

I oktober svarade endast 2 av 10 att man trodde att den egna ekonomin skulle bli bättre.

Nu är optimismen betydligt större.

Idag svarar dubbelt så många, alltså 4 av 10, att de tror på en förbättring vad gäller den egna ekonomin.

Statliga Konjunkturinstitutet ser liknande tendenser i sina mätningar. Svenskarna blir allt mer optimistiska.

– Det har tagits ett jättestort skutt uppåt, och det tror vi väl beror på det här pratet om att nu kanske det kan komma räntesänkningar, vi har nått räntetoppen, säger Enligt Ylva Hedén Westerdahl.

Räntan kan sänkas

Svenska folket blir inte bara mer optimistiskt när det gäller den egna privatekonomin.

Även synen på landets ekonomi har blivit mer positiv jämfört med tidigare mätningar.

De höga räntorna har varit ett av skälen till att svenskarna har gått på knäna, men även på den punkten kan vi snart komma att se en vändning.

I veckan meddelade Riksbanken att de inte kommer att förändra räntan i nuläget – den lämnas på 4 procent.

Samtidigt flaggade de emellertid för att räntan kan komma att sänkas i snabbare takt än man tidigare hade trott.

Riksbanken håller det inte för omöjligt att man kan börja sänka räntan redan under det första halvåret 2024, rapporterar DN.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen