Positivt besked för Regeringen Kristersson

2022 12 16

Lagom till jul kommer nu en uppskattad julklapp till M-SD-KD-L-styret.

Och den som slagit in presenten är ingen mindre än Statistiska Centralbyrån SCB.

Arbetslösheten minskar

Statistikmyndigheten levererar i dag nämligen nya siffror avseende Sveriges arbetslöshet och sysselsättning.

Och det är positiva besked som nu kommer om svensk arbetsmarknad.

Arbetslösheten sjunker tydligt i Sverige.

– Säsongsrensade och utjämnade data visar på en ökning av sysselsättningen och en minskning av arbetslösheten, som uppgick till 7,2 procent, uppger SCB.

Det innebär att arbetslösheten minskar med 0,5 procentenheter jämfört med förra månadens nivå på 7,7 procent, enligt DI som rapporterar att det är starkare siffror än väntat.

– Sysselsättningen ökar alltjämt, säger Lena Johansson, statistiker på SCB.

I november 2022 var 5 258 000 sysselsatta, icke säsongsrensat. Det är en ökning med 149 000 jämfört med samma månad i fjol, 2021.

Skillnad på män och kvinnor

Statistiken visar att det är fler män än kvinnor som är i arbete.

Personer i arbetskraften:

Antal kvinnor 2 655 000

Antalet män  2 963 000

När man ser på andelen av Sveriges befolkning som ingår i arbetskraften så är det stora skillnader på män och kvinnor.

Andel kvinnor 71,4 procent

Andel män 76,9 procent

Lyft för kvinnor

Totalt sett är sifforna ändå ett lyft för kvinnor jämfört med november i fjol.

– Antalet sysselsatta kvinnor ökade med 77 000 och uppgick till 2 484 000 och antalet sysselsatta män ökade med 72 000 och uppgick till 2 774 000, meddelar SCB.

Ett annat viktigt mått är sysselsättningsgraden och det klargör hur stor andel av Sveriges befolkning som är sysselsatta.

– Sysselsättningsgraden ökade med 1,6 procentenheter till 69,5 procent.

– För kvinnor var sysselsättningsgraden 66,8 procent, en ökning med 1,7 procentenheter, och för män 72,0 procent.

Antalet anställda i november 2022 har ökat jämfört med samma månad 2021.

Antalet anställda enligt icke säsongsrensade data:

Totalt 4 750 000    + 189 000

Kvinnor 2 341 000 + 80 000

Män 2 409 000 + 108 000

Det totala antalet arbetade timmar uppgick i november 2022 till 173 miljoner per vecka vilket är en ökning med 3,7 procent.

Antalet arbetslösa i åldern 15–74 år är 360 000 personer, icke säsongsrensat. Det är en minskning med 54 000 personer jämfört med november föregående år.

– Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 6,4 procent, en minskning med 1,1 procentenheter, uppger SCB.

–  Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år uppgick till 111 000, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 17,0 procent. Av de arbetslösa ungdomarna var 66 000 heltidsstuderande.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

JUST NU: 20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Svensk prästost och herrgårdsost är hotade

2025 10 19

Svenska folkets favoritost är hotad.

Prästost är svenska folkets favoritost, följt av hushållsost och herrgårdsost, visade Ostrapporten 2025.

Men nu är två av dessa populära ostar, prästost och herrgårdsost, hotade.

Svenska mejerikooperativ slår larm om att ostklassikerna kan förlora kopplingen till sitt svenska ursprung – på grund av ett EU-beslut.

Ostklassiker hotade av EU-beslut

Fem ordföranden för svenska mejerikooperativ, som själva är mjölkbönder, skriver i en debattartikel i Expressen att de svenska ostklassikerna nu är hotade.

Bakgrunden är att Europas största mejerikoncern, franska Lactalis, har ansökt om att ta bort skyddet för varumärket Präst hos EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO.

Och EU-myndigheten går på mejerijättens linje, enligt debattörerna.

Detta kan få förödande konsekvenser för svensk prästost och herrgårdsost, menar de.

– I praktiken skulle detta betyda att Präst, Herrgård eller Grevé kan produceras var som helst i världen – på mjölk från vilket land som helst – helt utan koppling till sitt svenska ursprung, skriver de i debattartikeln.

– Det skulle vara förödande för svenska mjölkbönder som inte bara förlorar en avgörande inkomstkälla. När efterfrågan på svensk mjölk minskar pressas också priset ned och många gårdar riskerar att försvinna, tillägger debattörerna från Arla, Skånemejerier, Falköpings Mejeri, Norrmejerier och Gäsene mejeri.

LÄS OCKSÅ: Populära räkor i butiker utreds - kan vara farliga

Konsumenterna betalar priset

Konsekvensen blir också att konsumenterna inte kommer kunna veta om ostklassikerna i mejeridisken verkligen är gjorda på svensk mjölk, tillägger de.

– Konsumenterna riskerar därmed att betala för mervärden – kvalitet, djuromsorg och hållbarhet – som den utländska produkten inte har. Förtroendet för ett viktigt livsmedel urholkas, och vi förlorar en del av den svenska matkulturen, skriver debattörerna i artikeln.

Undersökningen Ostrapporten 2025 visade att 95 procent av alla svenskar äter ost, ofta till frukost.

Enligt undersökningen är Präst svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård.

När svenska folket väljer ost är smaken, priset och att osten är svenskproducerad de tre viktigaste kriterierna.

De flesta överskattar dock hur stor andel av osten vi äter som verkligen är svensk, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll - på grund av Norge

Foto: Holger Ellgaard  resp Nordelch 

Text: Redaktionen