JUST NU: Positiva signaler för de värst drabbade

2022 10 21

Svenska Kraftnät kommer att införa ett kostnadstak på det som kallas för energiavgiften från och med nästa år.

Någonting som kommer att få direkt effekt för de hushåll som drabbats allra värst av de höga elpriserna, rapporterar Sveriges Radio.

Det innebär nämligen att elnätsavgiften inte kommer att höjas så mycket som annars fruktades.

– Hushåll i södra Sverige som värmer med el är de som påverkats mest av höga elpriser, och de är också de som kommer att påverkas mest av det som syftar till att lindra effekten av de höga elpriserna, säger Jakob Eliasson på Vattenfall till kanalen.

Ytterligare stöd

I samband med att el transporteras i ledningar försvinner också en del av elen i form av värme. 

Något förenklat blir följden att elnätsbolagen behöver stå för kostnaden för den el som försvinner.

På grund av de höga elpriserna har den avgiften varit mycket högre än brukligt, och därför upprättar alltså statliga Svenska Kraftnät ytterligare ett stöd utöver den rabatt man redan gett för nästa år.

– Det vi har gjort för att minska konsekvenserna av de höga elpriserna. Det vi gör nu när vi sätter ett tak är att vi gör det tydligare för våra nätkunder exakt vad de max kommer att behöva betala under 2023, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska Kraftnät, till SR.

"Lägre höjningar"

Beskedet hyllas av Mats Tullgren, chef för regionnätsverksamheteten inom Eon.

– Vår bedömning är att det kommer innebära betydligt lägre höjningar av elnätsavgiften inför nästa år, jämfört med vad vi, och andra elnätsägare hade behövt göra annars, säger han till radion.

Lovar högkostnadsskydd

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna gick tillsammans med Sverigedemokraterna till val med löften om ett högkostnadsskydd som ska skydda hushåll mot för höga elpriser.

Enligt löftet skulle det vara plats 1 november.

Men det kan dröja.

– Vi kommer inte att ge besked om exakt modell idag. Det kommer vi att återkomma till i en samlad ordning när vi har allt det underlag som vi behöver ha, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT tidigare i veckan.

Jobbar hårt

Enligt Svenska Kraftnät jobbar myndigheten så snabbt man bara kan med att färdigställa arbetet med högkostnadsskyddet.

– Vi har inte sett det som att vi måste vänta till den 15 november, och utifrån att vi har lagt full fokus på det här så kan jag inte riktigt se vad vi skulle kunna göra mer. Vår ambition har varit att göra det så snabbt som möjligt, säger Malin Stridh till Dagens Nyheter.

Foto: T. Despeyroux

Text: Redaktionen


JUST NU: EU planerar jättehöjning – SD kräver svenskt veto

2025 07 16

EU-kommissionen vill öka unionens budget ordentligt.

Kommissionen föreslår att EU:s nya långtidsbudget ska uppgå till 1 700 miljarder euro för åren 2028–2034, rapporterar Politico som tagit del av ett utkast på förslaget.

– Siffran skulle innebära att de totala utgifterna skulle stiga till 1,23 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkoms, jämfört med dagens 1,1 procent, rapporterar tidningen.

Sverige går emot

Den svenska regeringen har kommenterat EU:s nya långtidsbudget.

Enligt uppgift vill regeringen se en smalare budget än det nuvarande förslaget. Sveriges ståndpunkt är att budgeten ska uppgå till cirka 1,0 procent av EU-ländernas BNI.   

– Budgeten måste tydligare än någonsin svara upp mot de utmaningar som medlemsländerna nu gemensamt står inför. Samtidigt är ekonomin i många av EU:s medlemsländer under press, med minimalt utrymme att finansiera en ökning av EU:s budget.

– Fokus måste ligga på omprioriteringar som ger utrymme till viktiga investeringar.

Det skriver statsminister Ulf Kristersson (M), EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en debattartikel i Di.

Sverige är inte ensamt om att höja ett varningens finger.

Flera länder – däribland Tyskland, EU:s största och mest inflytelserika ekonomi – har varnat för att utöka unionens budget i en tid då väljare i allt högre grad vänder sig till populistiska och EU-kritiska rörelser.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

SD kräver svenskt veto

Sverigedemokraterna har också gett sig in i debatten.

Partiet kräver att regeringen lägger in ett veto mot budgeten om den inte gynnar svenska intressen.

– Svenska skattebetalare kommer att stå som förlorare om inte regeringen hotar med veto, skriver SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers på X.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej 

Foto: Betexion resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Viktor Orbán bestört – kräver att hela Europa rycker in

2025 07 16

Ungerns premiärminister Viktor Orbán rasar mot Ukraina.

En 45-årig ungersk medborgare hemmahörande i Ukraina påstås ha misshandlats till döds efter att ha vägrat gå med i den ukrainska armén.

Det hävdar den ungerska regeringen, rapporterar Euronews.

Nu är premiärminister Viktor Orbán rasande.

Han kräver att hela EU agerar med sanktioner mot ukrainska tjänstemän som konsekvens.

– Den ungerska regeringen har tagit initiativ till att de ukrainska ledarna som är ansvariga för dödsfallet ska sättas upp på EU:s sanktionslista för brott mot mänskliga rättigheter, framhåller Orbán på sociala medier.

Förnekar

Ukraina har med emfas förnekat anklagelserna.

Mobiliseringen har skett helt enligt lagen och 45-åringen dock av en blodpropp i lungan. Inga tecken på kroppsskada ska ha upptäckts, menar de ukrainska myndigheterna enligt Euronews.

Förklaringen duger inte för Ungern.

– Vi kommer officiellt att föreslå att alla ansvariga ukrainska militära ledare placeras på EU:s sanktionslista, framhåller Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó vid ett möte i Bryssel.

Varnar Ungern för ryktesspridning

I ungerska statliga medier rapporteras det att mannen ska ha misshandlats med järnrör under en tvångsmobilisering och dött tre veckor senare.

Händelsen uppges ha förvärrat de redan ansträngda relationerna mellan Ungern och Ukraina och i Budapest har den ukrainska ambassadören kallats upp.

– Ukraina avfärdade anklagelserna och identifierade mannen som Shebeshten Yosip Yosipovich, en ukrainsk medborgare. Eftersom Ukraina inte erkänner dubbelt medborgarskap betraktades han inte officiellt som ungrare, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Larm från Ryssland – 28 procent av en hel bransch kan gå under

Enligt Kyiv avbröt mannen sin militära utbildning och behandlades senare för akut stress inom psykvården. De ukrainska myndigheterna har även lovat en transparent utredning av händelsen och varnar Ungern för att sprida obekräftade och känsloladdade påståenden.

Motarbetar Ukraina konsekvent

Ungern och Orbán har länge motarbetat ett ukrainskt medlemskap i EU och har återkommande satt sig på tvären till EU-stöd för det krigsdrabbade landet.

Enligt premiärministern är dödsfallet “ytterligare ett bevis” på att Ukraina är “olämpliga” att godkännas som medlem.

Orbán har även varnat för en “ekonomisk och säkerhetsmässig katastrof” om Ukraina går med i unionen.

LÄS MER: Ungern avslöjat – historiskt larm om Natolandet

Foto: European Union 2024, Alain Rolland

Text: Redaktionen