JUST NU: Positiva signaler för de värst drabbade

2022 10 21

Någonting som kommer att få direkt effekt för de hushåll som drabbats allra värst av de höga elpriserna, rapporterar Sveriges Radio.

Det innebär nämligen att elnätsavgiften inte kommer att höjas så mycket som annars fruktades.

– Hushåll i södra Sverige som värmer med el är de som påverkats mest av höga elpriser, och de är också de som kommer att påverkas mest av det som syftar till att lindra effekten av de höga elpriserna, säger Jakob Eliasson på Vattenfall till kanalen.

Ytterligare stöd

I samband med att el transporteras i ledningar försvinner också en del av elen i form av värme. 

Något förenklat blir följden att elnätsbolagen behöver stå för kostnaden för den el som försvinner.

På grund av de höga elpriserna har den avgiften varit mycket högre än brukligt, och därför upprättar alltså statliga Svenska Kraftnät ytterligare ett stöd utöver den rabatt man redan gett för nästa år.

– Det vi har gjort för att minska konsekvenserna av de höga elpriserna. Det vi gör nu när vi sätter ett tak är att vi gör det tydligare för våra nätkunder exakt vad de max kommer att behöva betala under 2023, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska Kraftnät, till SR.

"Lägre höjningar"

Beskedet hyllas av Mats Tullgren, chef för regionnätsverksamheteten inom Eon.

– Vår bedömning är att det kommer innebära betydligt lägre höjningar av elnätsavgiften inför nästa år, jämfört med vad vi, och andra elnätsägare hade behövt göra annars, säger han till radion.

Lovar högkostnadsskydd

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna gick tillsammans med Sverigedemokraterna till val med löften om ett högkostnadsskydd som ska skydda hushåll mot för höga elpriser.

Enligt löftet skulle det vara plats 1 november.

Men det kan dröja.

– Vi kommer inte att ge besked om exakt modell idag. Det kommer vi att återkomma till i en samlad ordning när vi har allt det underlag som vi behöver ha, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT tidigare i veckan.

Jobbar hårt

Enligt Svenska Kraftnät jobbar myndigheten så snabbt man bara kan med att färdigställa arbetet med högkostnadsskyddet.

– Vi har inte sett det som att vi måste vänta till den 15 november, och utifrån att vi har lagt full fokus på det här så kan jag inte riktigt se vad vi skulle kunna göra mer. Vår ambition har varit att göra det så snabbt som möjligt, säger Malin Stridh till Dagens Nyheter.

Foto: T. Despeyroux

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen