JUST NU: Positiva signaler för de värst drabbade

2022 10 21

Någonting som kommer att få direkt effekt för de hushåll som drabbats allra värst av de höga elpriserna, rapporterar Sveriges Radio.

Det innebär nämligen att elnätsavgiften inte kommer att höjas så mycket som annars fruktades.

– Hushåll i södra Sverige som värmer med el är de som påverkats mest av höga elpriser, och de är också de som kommer att påverkas mest av det som syftar till att lindra effekten av de höga elpriserna, säger Jakob Eliasson på Vattenfall till kanalen.

Ytterligare stöd

I samband med att el transporteras i ledningar försvinner också en del av elen i form av värme. 

Något förenklat blir följden att elnätsbolagen behöver stå för kostnaden för den el som försvinner.

På grund av de höga elpriserna har den avgiften varit mycket högre än brukligt, och därför upprättar alltså statliga Svenska Kraftnät ytterligare ett stöd utöver den rabatt man redan gett för nästa år.

– Det vi har gjort för att minska konsekvenserna av de höga elpriserna. Det vi gör nu när vi sätter ett tak är att vi gör det tydligare för våra nätkunder exakt vad de max kommer att behöva betala under 2023, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska Kraftnät, till SR.

"Lägre höjningar"

Beskedet hyllas av Mats Tullgren, chef för regionnätsverksamheteten inom Eon.

– Vår bedömning är att det kommer innebära betydligt lägre höjningar av elnätsavgiften inför nästa år, jämfört med vad vi, och andra elnätsägare hade behövt göra annars, säger han till radion.

Lovar högkostnadsskydd

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna gick tillsammans med Sverigedemokraterna till val med löften om ett högkostnadsskydd som ska skydda hushåll mot för höga elpriser.

Enligt löftet skulle det vara plats 1 november.

Men det kan dröja.

– Vi kommer inte att ge besked om exakt modell idag. Det kommer vi att återkomma till i en samlad ordning när vi har allt det underlag som vi behöver ha, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT tidigare i veckan.

Jobbar hårt

Enligt Svenska Kraftnät jobbar myndigheten så snabbt man bara kan med att färdigställa arbetet med högkostnadsskyddet.

– Vi har inte sett det som att vi måste vänta till den 15 november, och utifrån att vi har lagt full fokus på det här så kan jag inte riktigt se vad vi skulle kunna göra mer. Vår ambition har varit att göra det så snabbt som möjligt, säger Malin Stridh till Dagens Nyheter.

Foto: T. Despeyroux

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen