JUST NU: Positiv trend på arbetsmarknaden

2022 08 11

Arbetslösheten fortsätter att minska i Sverige.

I juli hade 159 000 arbetslösa varit utan jobb i minst tolv månader. Det är närmare 31 000 färre än samma månad förra året, enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror.

– Därmed har arbetslösheten minskat till 6,7 procent från 7,9 procent på ett år. Den har dock ökat sedan förra månadens 6,6 procent. Att arbetslösheten stiger något under sommaren är dock säsongsbetonat och beror främst på att personer som avslutat gymnasie- eller universitetsstudier skriver in sig på Arbetsförmedlingen, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Personer som varit utan jobb en längre tid har svårare att komma in på arbetsmarkanden.

De som varit utan arbete i mer än 24 månader har jämfört med juli förra året ökat med 1 700 personer till 97 000.

– Arbetsmarknaden går fortsatt bra, men det är främst de med kortare tid i arbetslöshet som får jobb. De med längre tider i arbetslöshet har fortfarande svårare att få fäste på arbetsmarknaden även om totala antalet långtidsarbetslösa fortsätter att minska, säger Anders Ljungberg, tillförordnad analyschef på Arbetsförmedlingen.

Orosmoln på himlen

Enligt Konjunkturinstitutet (KI) senaste beräkning kommer Sverige att gå in i en lågkonjunktur nästa år.

KI förutspår dock att arbetsmarknaden kommer att klara sig bra, trots tuffare tider.

Men Arbetsförmedlingen höjer ett varningens finger.

– Det som händer med kriget i Ukraina, det som händer med räntor och inflation kan ju då komma att påverka utvecklingen på arbetsmarknaden. Det är ju otvivelaktigt så att det finns en del orosmoment och orosmoln i omvärlden som kan komma att påverka arbetsmarknaden, säger Anders Ljungberg enligt SVT Nyheter.

Arbetsmarknaden i juli 2022

Inom parentes anges motsvarande siffror för juli 2021.

6,7 procent var inskrivna som arbetslösa (7,9).* Sammanlagt 339 782 personer (408 417).
8,3 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa (10,5).* Sammanlagt 38 911 ungdomar (54 410).
159 034 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer (189 544).
163 257 personer var öppet arbetslösa (200 595).
176 525 personer deltog i program med aktivitetsstöd (207 822).
25 996 personer anmälde sig som arbetssökande (29 674).
19 626 personer fick arbete (25 551).
1 176 personer varslades om uppsägning (1 212).
Källa: Arbetsförmedlingen

Foto: A. Choi resp C. Creators

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 18

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader.

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 18

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen