JUST NU: Positiv trend på arbetsmarknaden

2022 08 11

Arbetslösheten fortsätter att minska i Sverige.

I juli hade 159 000 arbetslösa varit utan jobb i minst tolv månader. Det är närmare 31 000 färre än samma månad förra året, enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror.

–  Därmed har arbetslösheten minskat till 6,7 procent från 7,9 procent på ett år. Den har dock ökat sedan förra månadens 6,6 procent. Att arbetslösheten stiger något under sommaren är dock säsongsbetonat och beror främst på att personer som avslutat gymnasie- eller universitetsstudier skriver in sig på Arbetsförmedlingen, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Personer som varit utan jobb en längre tid har svårare att komma in på arbetsmarkanden.

De som varit utan arbete i mer än 24 månader har jämfört med juli förra året ökat med 1 700 personer till 97 000.

– Arbetsmarknaden går fortsatt bra, men det är främst de med kortare tid i arbetslöshet som får jobb. De med längre tider i arbetslöshet har fortfarande svårare att få fäste på arbetsmarknaden även om totala antalet långtidsarbetslösa fortsätter att minska, säger Anders Ljungberg, tillförordnad analyschef på Arbetsförmedlingen.

Orosmoln på himlen

Enligt Konjunkturinstitutet (KI) senaste beräkning kommer Sverige att gå in i en lågkonjunktur nästa år. 

KI förutspår dock att arbetsmarknaden kommer att klara sig bra, trots tuffare tider.

Men Arbetsförmedlingen höjer ett varningens finger.

– Det som händer med kriget i Ukraina, det som händer med räntor och inflation kan ju då komma att påverka utvecklingen på arbetsmarknaden. Det är ju otvivelaktigt så att det finns en del orosmoment och orosmoln i omvärlden som kan komma att påverka arbetsmarknaden, säger Anders Ljungberg enligt SVT Nyheter.

 Arbetsmarknaden i juli 2022

Inom parentes anges motsvarande siffror för juli 2021.

  • 6,7 procent var inskrivna som arbetslösa (7,9).* Sammanlagt 339 782 personer (408 417).
  • 8,3 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa (10,5).* Sammanlagt 38 911 ungdomar (54 410).
  • 159 034 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer (189 544).
  • 163 257 personer var öppet arbetslösa (200 595).
  • 176 525 personer deltog i program med aktivitetsstöd (207 822).
  • 25 996 personer anmälde sig som arbetssökande (29 674).
  • 19 626 personer fick arbete (25 551).
  • 1 176 personer varslades om uppsägning (1 212).
  • Källa: Arbetsförmedlingen

Foto: A. Choi resp C. Creators

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen