JUST NU: Positiv signal inför dagens Natosamtal

2022 06 20

I dag inleds samtal mellan representanter från Sverige, Finland, Nato och Turkiet på militäralliansens högkvarter i Bryssel.

Samtalen ska föga oväntat handla om Turkiets motstånd mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap.

Enligt Paul Levin, föreståndare vid institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, finns det signaler som tyder på att låsningen mellan länderna kan vara på väg att öppnas upp.

Positiv signal

– Det verkar som att Turkiet har släppt initiala blockeringar på att Nato skulle kunna börja förbereda en ansökningsprocess. Det verkar man nu ha släppt på. Sedan ser vi också nu de trilaterala samtalen som händer. Så det är i alla fall en viss positiv signal ändå, säger Paul Levin till SVT Nyheter.

Turkietexperten betonar dock att situationen fortfarande är ansträngd.

– Läget är väldigt låst och lyssnar man på uttalanden från turkiska politiker verkar det inte finnas någon direkt vilja att gå Sverige eller Finland till mötes.

”Kan ta lång tid”

Förväntningarna inför samtalen tonas ner av de nordiska ländernas utrikesministrar.  

– Jag hoppas att förhandlingarna idag ska gå bra, men vi är förberedda på att detta är en process som kan ta lång tid, vi har ett stort tålamod, säger utrikesminister Ann Linde (S) till SR Ekot.

Tillsammans med finske ministern

Ann Linde befinner sig i Luxemburg för att delta i ett möte tillsammans med EU:s övriga utrikesministrar, bland annat Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Han är, i likhet med sin svenska kollega, inte särskilt förväntansfull inför samtalen med Turkiet.

– Jag tror det är viktigt att delegationerna från Stockholm och Helsingfors kan möta Turkiet. Men man ska inte ha så stora förväntningar. Processen pågår. Det är också viktigt att Nato organiserar detta, att de är inne i diskussionen, säger Pekka Haavisto till DN.

Flygkaos

Vid lunchtid inleds samtal mellan parterna.

Mötet i Bryssel har komplicerats av en strejk på flygplatsen i staden.

Delar av den svenska delegationen kunde inte landa på måndagsmorgonen.

Statsminister Magdalena Anderssons (S) statssekretare Oscar Stenström, som leder den svenska delegation, kommer dock kunna delta på mötet, rapporterar DN.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen