JUST NU: Positiv signal inför dagens Natosamtal

2022 06 20

I dag inleds samtal mellan representanter från Sverige, Finland, Nato och Turkiet på militäralliansens högkvarter i Bryssel.

Samtalen ska föga oväntat handla om Turkiets motstånd mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap.

Enligt Paul Levin, föreståndare vid institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, finns det signaler som tyder på att låsningen mellan länderna kan vara på väg att öppnas upp.

Positiv signal

– Det verkar som att Turkiet har släppt initiala blockeringar på att Nato skulle kunna börja förbereda en ansökningsprocess. Det verkar man nu ha släppt på. Sedan ser vi också nu de trilaterala samtalen som händer. Så det är i alla fall en viss positiv signal ändå, säger Paul Levin till SVT Nyheter.

Turkietexperten betonar dock att situationen fortfarande är ansträngd.

– Läget är väldigt låst och lyssnar man på uttalanden från turkiska politiker verkar det inte finnas någon direkt vilja att gå Sverige eller Finland till mötes.

”Kan ta lång tid”

Förväntningarna inför samtalen tonas ner av de nordiska ländernas utrikesministrar.

– Jag hoppas att förhandlingarna idag ska gå bra, men vi är förberedda på att detta är en process som kan ta lång tid, vi har ett stort tålamod, säger utrikesminister Ann Linde (S) till SR Ekot.

Tillsammans med finske ministern

Ann Linde befinner sig i Luxemburg för att delta i ett möte tillsammans med EU:s övriga utrikesministrar, bland annat Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Han är, i likhet med sin svenska kollega, inte särskilt förväntansfull inför samtalen med Turkiet.

– Jag tror det är viktigt att delegationerna från Stockholm och Helsingfors kan möta Turkiet. Men man ska inte ha så stora förväntningar. Processen pågår. Det är också viktigt att Nato organiserar detta, att de är inne i diskussionen, säger Pekka Haavisto till DN.

Flygkaos

Vid lunchtid inleds samtal mellan parterna.

Mötet i Bryssel har komplicerats av en strejk på flygplatsen i staden.

Delar av den svenska delegationen kunde inte landa på måndagsmorgonen.

Statsminister Magdalena Anderssons (S) statssekretare Oscar Stenström, som leder den svenska delegation, kommer dock kunna delta på mötet, rapporterar DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen