EKONOMI: Positiv signal för personer som äger sitt boende

2023 01 13

Bostadspriserna fortsätter att sjunka i hela Sverige.

Under december 2022 sjönk priserna på bostadsrätter i genomsnitt med en procent, enligt Svensk Mäklarstatistik senaste siffror.

Villapriserna sjönk med hela tre procent.

Överlag har bostadspriserna fallit i en stadig takt under 2022.

– Villlapriserna har fallit med tio procent i snitt och bostadsrätterna med nio procent, rapporterar Svensk Mäklarstatistik.

Ljus i mörkret

Men det finns ett ljus i mörkret.

Historiskt sett vänder alltid bostadspriserna uppåt igen efter en nedgång.

Och vändningen kan vara nära.

Det menar Hans Flink, affärsutvecklingschef på Svensk Mäklarstatistik.

– Vi ser tecken på att Stockholms bostadsrätter har slutat falla. Om vi ska följa historien, så börjar alltid slutet på en nedgång i Stockholm. Det är rimligt att vi kommer se en sidledsmarknad under en ganska lång tid, säger han till SVT Nyheter.

Han förutspår att prisnedgången kommer att sluta någon gång under 2023.

”Avslutas i moll”

Jonas Rosén, vd Mäklarsamfundet, gör samma bedömning.

– Sett över tre månader är bostadsrättspriserna i Stor-Stockholm oförändrade, säger han i ett pressmeddelande.

Samtidigt understryker Jonas Rosén att 2022 har varit ett tufft år.

– Det har varit ett utmanande år för både bostadssäljarna och fastighetsmäklarna. December är normalt en svag månad på bostadsmarknaden, som detta år avslutades i moll med fallande priser på alla redovisade marknader.

Priserna i dag

Det genomsnittliga priset på bostadsrätter i Sverige ligger på samma nivå som i januari 2020.

Villapriserna ligger tolv procent över priserna som rådde då.

– Men tar vi hänsyn till inflationen så är priserna i reala termer lägre än då, betonar Hans Flink.

Antalet försäljningar har varit betydligt lägre under 2022 jämfört med rekordåren 2020 och 2021.

– Jämför vi med 2019, som får anses vara ett normalår, var antalet sålda bostäder tre procent färre, säger Hans Flink.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen