Populär teknikprodukt kan vara livsfarlig för kvinnor

2023 07 04

Så kallade airtags har blivit en populär produkt – såväl i Sverige som i resten av världen.

Airtags kan bland annat användas för att hålla koll på nycklar, väskor och andra saker som är enkla att tappa bort.

Med hjälp av signalen som skickas ut från produkten får användare information om var sakernas som märkts med airtaggen befinner sig. 

Ett företag som erbjuder den nya tekniken är den amerikanska techjätten Apple.

Din AirTag skickar ut en säker Bluetooth-signal som kan upptäckas av enheter i närheten i Hitta-nätverket. Dessa enheter berättar för iCloud var din AirTag finns, och sedan kan du öppna appen Hitta och se det på kartan, framhåller Apple på sin hemsida och tillägger:

Inställningen är smidig. Du behöver bara trycka en gång för att koppla AirTag till din iPhone eller iPad. Ge din AirTag ett namn och sätt fast den på föremålet du vill spåra. Sen är det klart.

Baksidan: Livsfarligt för kvinnor

Airtags lovordas och hjälper många människor i vardagen.

Men det finns en mörk baksida med den populära produkten.

Det varnar flera aktörer för i en intervju med Expressen.

Rebecca Lagh är advokat och specialiserad på fall med relationsvåld mot kvinnor.

Hon ser allvarliga risker med den nya tekniken.

Advokaten framhåller att airtags vid upprepade tillfällen har använts för att spåra människor, framför allt kvinnor, mot deras vilja. 

– Det är livsfarligt för kvinnor. Kvinnor som utsätts relationsvåld lever ofta med sekretessmarkering som ska skydda dem från våldsamma män och för dem är den här tekniken livsfarlig. Det blir ju väldigt lätt att hitta dem, säger Rebecka Lagh till Expressen.

Kräver lagförändring 

Bridgett Stehag, verksamhetschef på kvinnojouren Agera , instämmer i Rebecca Laghs resonemang.

Hon vill se en ny lagstiftning som samspelar med den tekniska utvecklingen.

– Jag tycker att staten har ett ansvar att se över vår lagstiftning och att uppdatera vår bild av hur en våldsverkare kan agera, det finns nya sätt, säger Bridgett Stehag till Expressen.

Google och Apple agerar

Techjättarna Apple och Google har agerat efter kritiken mot den nya tekniken.

Företagen har uppgett att man nått en överenskommelse om hur ett opassande användande av airtags ska kunna undvikas.

Om någons airtag hamnar bland en annans persons saker så ska dennas telefon skicka ut en varning – även om telefonen inte tillhör spårsändaren.

– Varningen ska skickas ut när en airtag skiljs från ägaren, skriver Apple på sin hemsida.

Foto: B. Tapert

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen