Populär svensk klädkedja i jättekris – ”Kan inte betala skulder”

2025 02 20

Brothers grundades i Göteborg 1992 och har sedan dess varit en av få modekedjor i Sverige med fokus på herrmode i Sverige.

Nu står det klart att bolaget, som drabbades hårt under pandemin 2020, sätts i rekonstruktion för andra gången inom loppet av fem år.

Man sällar sig nu till raden av svenska modekedjor som behöver statlig hjälp för att kunna överleva. 

Detta trots att Brothers i våras öppnade en ny stor butik i Göteborg – och samtidigt meddelade att man planerar öppna mellan åtta och tio ytterligare nya butiker under de kommande två åren.

Så många påverkas 

Exempel på andra modebolag i kris är Lagerhaus och Nakd, som båda genomgår rekonstruktion. Ett annat företag, som tvingades i konkurs, är Stajl.

Av domstolens handlingar framgår anledningen till rekonstruktionen:

– Man kommer inom kort inte kunna betala sina förfallna skulder, heter det i domstolshandlingarna.

Över 250 anställda i 40 butiker över hela Sverige påverkas av den dystra nyheten. 

Läs mer: Klädkedja i konkurs – har precis öppnat tre nya butiker

Bytte ägare och vd

Brothers tvingades stänga alla sina butiker i Finland under pandemin och fick sedan nya ägare.

Detta i form av det norska investmentbolaget Jotunfjell Partners – som då sa sig se positivt på klädkedjans framtid.

I november genomgick man också ett vd-byte, där Christopher Englinde ersattes av nuvarande vd Toni Collin.

Enligt tidningen Habit har Brothers varit i rekonstruktion sedan den 17 februari, det vill säga samma datum som bolagets ansökan om rekonstruktion kommit in till domstolen.

Läs också: Klädbutik går i konkurs - efter 34 år

Foto: Brothers

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen