Populär serie i SVT läggs ned – efter 14 år

2024 04 23

Ett av de mer klassiska programmen i SVT:s tablå går i graven.

Efter 14 säsonger har kriminalinspektören Vera Stanhope löst sitt sista mordfall.

Detta eftersom den populära tv-serien “Ett fall för Vera” nu läggs ned.

– Att arbeta med Vera har varit en fröjd från början till slut, säger huvudskådespelaren Brenda Blethyn, 78, i ett uttalande enligt BBC.

"Kommer sakna dem"

– Jag är ledsen över att säga “cheerio”. Men jag är så stolt över våra prestationer under de senaste 14 åren, tillägger Brenda Blethyn och hyllar sina skådespelarkollegor och hela teamet som “fantastiska”.

– Jag kommer att sakna dem, men jag kommer inte att glömma deras enorma talang, kamratskapet, skratten eller vänligheten vi delade och våra fans över hela världen.

– Från djupet av mitt hjärta, tack.

Succé i Sverige

“Ett fall för Vera”, eller bara “Vera” som originaltiteln lyder, är en brittisk kriminal- och dramaserie som började sändas i brittisk tv i maj 2011.

Serien, som rankas 8,2 av 10 på betygsajten IMDB, är baserad på en roman och har även gjort succé i svenska SVT där de första 12 säsongerna finns tillgängliga på SVT Play.

– Den charmiga men sarkastiska kriminalkommissarien Vera Stanhope löser mord tillsammans med sin unga assistent i Northumberland County, beskrivs serien enligt SVT.

Slutet på en era.

Kate Bartlett, en av cheferna på Silverprint Pictures  som producera “Vera”, kallar beskedet för slutet på en era.

– Det har varit en extraordinär resa, säger hon till BBC.

– Så många underbara och begåvade människor har varit inblandade i skapandet av Vera, men ingen av oss skulle vara här utan två otroliga kvinnor: för det första den helt extraordinära talangen hos oefterhärmliga Brenda Blethyn.

– Hon är briljant som Vera Stanhope, en verkligt ikonisk karaktär i vår tid. Och – naturligtvis– den fantastiska Ann Cleeves, författaren till originalromanerna. Vi kommer alla att vara väldigt ledsna över att säga hejdå till Brenda och alla inblandade i serien.

Brenda Blethyn har blivit Oscarsnominerad två gånger. En gång för sin roll i komedidramat Secrets & Lies 1996 och en gång för sin roll i musikalen Little Voice från 1999.

Foto: SVT

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen