Populär produkt slut i butiker – “Blir ramaskri”

2023 12 20

En klassisk svensk rätt har tagit slut i matbutikerna.

Det råder stor frustration hos många handlare som tar sig till matbutikerna för att handla ärtsoppa.

Den svenska favoriten har nämligen tagit slut i många butiker, och inför jul är det många som känner irritation över att ärtsoppa inte finns tillgängligt.

Anledningen har att göra med risgrynsgröt, rapporterar Expressen.

Därför är det slut

Många tillverkare i branschen producerar både risgrynsgröt och ärtsoppa.

Inför jul, när risgrynsgröten är en av de mest eftersökte varorna, väljer producenterna att prioritera risgrynsgröten och stoppa produktionen av ärtsoppa.

– Vi prioriterar just nu kokning av risgröt i vårt kokeri i Kumla, vilket gör att ärtsoppa kokas igen i januari och tyvärr har tagit slut i en del butiker, säger Sandra Lindh vid Orkla foods till Expressen.

Orkla foods äger exempelvis Felix och Lecora.

“Blir ramaskri”

Butiksanställda i bland annat Stockholm har vittnat om att efterfrågan av ärtsoppa är stor, och att de har informerats om produktionsstoppet.

– Det blir ramaskri. Men vi säljer sjuka mängder risgrynsgröt.

Är mest populärt

Såväl ärtsoppa som risgrynsgröt är mycket populärt bland det svenska folket men ingen av rätterna är det som svenskarna mest av allt vill ha med på julbordet.

Istället är det köttbullar och julskinka som är mest populärt, enligt en ny undersökning.

– Den här undersökningen tror jag är den första där julskinkan inte är ohotad etta bland rätterna. Att köttbullarna seglat upp som den nya favoriten är förvisso inte så överraskande, säger experten Mattias Axelsson till Aftonbladet.

Blir dyrare

Inför julen är det många som håller igen med att spendera allt för mycket pengar i och med det tuffa ekonomiska läget.

Det gäller dels julklappar, men även julmaten har blivit allt dyrare.

Enligt flera undersökningar har allt fler svenskar sagt att de kommer hålla igen vad gäller utgifterna denna jul.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Klassisk bensinkedja försvinner helt – efter 113 år

2025 03 24

En trotjänare i drivmedelsbranschen tackar för sig i år.

Det är en era som går i graven.

Så beskrivs situationen när de sista Shellmackarna nu fasas ut helt – vilket kommer att innebära det definitiva slutet för kedjan efter 113 år i branschen.

Senast i december 2025 kommer den sista av skyltarna att plockas ned, rapporterar sajten E55 på måndagen.

St1 tar över

Redan 2010 togs de drygt 190 svenska Shellstationerna över av St1, men fram till nu har flera av dem haft kvar sina ikoniska skyltar.

För två år sedan bestämde dock St1 att Shellstationerna skulle skyltas om.

Sedan dess har arbetet pågått.

– St1 har fattat beslutet att driva hela stationsnätet under det egna varumärket St1, meddelar drivmedelsbolaget.

Bara St1-skyltar

När St1 köpte merparten av Shells affärsverksamhet i Sverige för 15 år sedan omfattade köpet bland annat depåverksamhet, logistik, marina drivmedel och drivmedelsstationer samt ett raffinaderi.

Det skrevs även på ett långsiktigt licensavtal om att använda Shellvarumärket på stationsverksamheten.

Nu är det dock St1-skyltar som ska gälla för hela slanten.

– Utvecklingen av vårt eget varumärke och dess erbjudande hjälper oss att vara än mer konkurrenskraftig och effektiv i en utmanade marknadssituation och vi kommer att uppnå det genom att vi fördubblar synligheten av St1-varumärket i marknaden, säger Daniel Wandebäck, ansvarig för St1:s stationsverksamhet i Sverige.

Sista skylten plockas ned i år. Foto: Shell i Sverige.

"Stärker varumärket"

Daniel Wandebäck förklarar även att St1:s vision är att bli den ledande producenten och försäljaren av koldioxidmedveten energi.

En vision som stärker varumärket och stödjer färdplanen för energiomställning, menar han.

– Stationsnätverket är den publika delen av St1s verksamhet och är en viktig kanal för att introducera mer och fler förnybara energiprodukter till våra kunder tillsammans med nya tjänster. 

LÄS MER: Inte skett på flera år – bensinpriset ändras kraftigt

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 24

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen