Populär mejerivara kan återvända till butikshyllorna

2024 10 30

På flera håll i Sverige ekar hyllorna tomma.

En kraftig och plötslig efterfrågan har lett till att kvarg inte finns tillgängligt i många butiker.

– Det är stor brist. Det kommer och går. För det mesta är det tomt, och så kommer en skvätt och så tar det slut samma dag, sade Magnus Graf, butikschef på Willys, till SR i början av september.

Nu kan dock hyllorna vara på väg att fyllas igen.

Två mejerijättar tar krafttag för att möta den ökade efterfrågan, rapporterar Dagligvarunytt.

Det handlar om företagen Skånemejerier och Arla.

Skånemejerier investerar 70 miljoner kronor för att öka kvargproduktionen.

– Det handlar om mycket pengar som investerats både för att öka själva produktionen, men också för kylförvaringen, säger företagets vd Cecilia von Perglas till tidningen.

Vidare konstaterar vd:n att hon inte utesluter ytterligare investeringar för att öka utbudet.

Utökar kapaciteten

Mejerijätten Arla väljer också att agera.

Företaget kommer att prioritera tillverkningen av kvarg i sina fabriker. Flera andra produktioner har flyttats för att öka kvargproduktionen.

– Dels försöker vi prioritera om här och nu bara för att möta upp den här ökade efterfrågan, men på sikt håller vi också på att bygga ut. Vi har två mejerier som gör kvarg och vi håller på att utöka kapaciteten på båda.

Det säger Arlas presschef Max Wallenberg till Dagligvarunytt.

Fakta kvarg

- Man kan tro att kvarg, tack vare sin krämiga konsistens, är en typ av yoghurt. Kvarg är dock en färskost som är gjord på surmjölk och liknar snarare keso, som också är en färskost men gjord på söt skummjölk.

- Till skillnad från keso är kvarg slätare, krämigare och lite syrligare i smaken.

- Kvarg tillverkas genom att man koagulerar surmjölk med mjölksyrabakterier. Under koaguleringen separeras de flytande delarna (vasslen) bort från den fasta ostmassan som sedan silas för att bli den släta kvargen. Kvargen har i sig själv en naturligt låg fetthalt och hög halt protein, vilket gör det till ett populärt mellanmål för många som tränar aktivt.

Källa: Arla

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen