Populär mejerivara kan återvända till butikshyllorna

2024 10 30

Det råder stor brist på mejerivaran kvarg i landets matbutiker.

På flera håll i Sverige ekar hyllorna tomma.

En kraftig och plötslig efterfrågan har lett till att kvarg inte finns tillgängligt i många butiker.

– Det är stor brist. Det kommer och går. För det mesta är det tomt, och så kommer en skvätt och så tar det slut samma dag, sade Magnus Graf, butikschef på Willys, till SR i början av september.

Nu kan dock hyllorna vara på väg att fyllas igen.

Två mejerijättar tar krafttag för att möta den ökade efterfrågan, rapporterar Dagligvarunytt.

Det handlar om företagen Skånemejerier och Arla.

Skånemejerier investerar 70 miljoner kronor för att öka kvargproduktionen.

– Det handlar om mycket pengar som investerats både för att öka själva produktionen, men också för kylförvaringen, säger företagets vd Cecilia von Perglas till tidningen.

Vidare konstaterar vd:n att hon inte utesluter ytterligare investeringar för att öka utbudet.

Utökar kapaciteten

Mejerijätten Arla väljer också att agera.

Företaget kommer att prioritera tillverkningen av kvarg i sina fabriker. Flera andra produktioner har flyttats för att öka kvargproduktionen.

– Dels försöker vi prioritera om här och nu bara för att möta upp den här ökade efterfrågan, men på sikt håller vi också på att bygga ut. Vi har två mejerier som gör kvarg och vi håller på att utöka kapaciteten på båda.

Det säger Arlas presschef Max Wallenberg till Dagligvarunytt.

Fakta kvarg

- Man kan tro att kvarg, tack vare sin krämiga konsistens, är en typ av yoghurt. Kvarg är dock en färskost som är gjord på surmjölk och liknar snarare keso, som också är en färskost men gjord på söt skummjölk.

- Till skillnad från keso är kvarg slätare, krämigare och lite syrligare i smaken.

- Kvarg tillverkas genom att man koagulerar surmjölk med mjölksyrabakterier. Under koaguleringen separeras de flytande delarna (vasslen) bort från den fasta ostmassan som sedan silas för att bli den släta kvargen. Kvargen har i sig själv en naturligt låg fetthalt och hög halt protein, vilket gör det till ett populärt mellanmål för många som tränar aktivt.

Källa: Arla

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

– En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen