Populär jultradition i Sverige skippas

2024 12 11

En av de mest klassiska traditionerna kring jul är sakta på väg att försvinna.

De historiskt mycket populära luciatågen tycks leva på lånad tid.

Faktum är att en större del av svenska folket redan avstår från traditionen, som funnits i Sverige sedan medeltiden.

Från att tidigare ha lockat tiotusentals besökare vid offentliga luciatåg är det nu färre än var femte person som faktiskt bemödar sig med att titta på eller själva delta i firandet.

Det visar en ny undersökning från PresentBolaget.

Stor förändring

Att blott 18 procent vill se eller gå i ett luciatåg är en stor förändring jämfört med hur det sett ut historiskt.

– Mörkret som vi har i Norden under december gör det nästan givet att någon typ av ljusfest får genomslag, säger gymnasieläraren tillika traditionsexperten Mattias Axelsson i en kommentar.

– Det moderna luciafirandet kan vi räkna dryga hundra år tillbaka i tiden, men det har förändrats rejält genom historien.

Majoriteten skippar luciatåg. Foto: Bengt Nyman

Män skippar i störst utsträckning

I undersökningen har 2 000 svenskar tillfrågats om sina julvanor.

Resultatet visar att luciafirandet har gått från en etablerad och engagerande tradition i Sverige till en ganska svag sådan.

Framför allt är det män som skippar lucia – enbart 14 procent av männen går i eller tittar på luciatåg. Motsvarande siffra bland kvinnor är 22 procent.

LÄS MER: Nytt förbud i svenska luciafiranden – “väcker obehag”

Siffrorna förvånar inte traditionsexperten.

– Att det är fler kvinnor som går i, eller tittar på luciatåg är inte konstigt. 

– Dels är det vanligare med lucia och tärnor än stjärngossar, dels är det oftare kvinnor som följer med sina barn till förskolan för att titta på lucia. Det är nämligen just på förskolorna som luciafirandet idag är starkast, säger Mattias Axelsson.

Kalle Anka dock populär

Det låga intresset för lucia beror dock knappast på att färre firar jul i Sverige. Enligt PresentBolaget uppger 95 procent av tillfrågade att man firar jul.

64 procent tittar dessutom på Kalle Anka, medan blott 10 procent går i kyrkan eller sjunger psalmer på jul.

– Julfirandet är en stark svensk tradition, vilket våra siffror tydligt visar. Under december är det många som pyntar, går på julmarknader och förbereder inför julen, säger Mattias Axelsson och tillägger:

– Det är ett mönster vi sett under lång tid, att folk blir mindre och mindre religiösa. Inte ens under en av kristendomens höjdpunkter, firandet av Jesu födelse, är det särskilt många som tar sig till kyrkan.

LÄS MER: Svenskt jätteföretag uppmanar – säg inte god jul

Foto: J. Mata

Text: Redaktionen

JUST NU: USA fruktar eskalering – varnar Sverige och övriga världen

2025 04 03

USA inför “hämndtullar” mot länder över hela världen.

Det väntade men kraftfulla beskedet kom från president Donald Trump sent igår kväll.

För EU:s och därmed Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent – som har lovat motåtgärder.

Nu varnar USA:s finansminister Scott Bessent alla länder i världen som planerar att reagera på tullplanerna.

Han fruktar annars en upptrappning i det redan spända läget.

– Låt oss se vart det här tar vägen, för om ni hämnas, så kommer det bli en eskalering, säger Bessent till CNN.

"Det vore oklokt"

Finansministern uppmanar istället länderna att “luta sig tillbaka och ta ett djupt andetag”.

– Att göra vad som helst överlag skulle vara oklokt, säger han.

Omvärlden har reagerat starkt på USA:s tullbesked.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar tullarna för ett stort slag mot världsekonomin och menar att EU förbereder motåtgärder.

– Vi håller redan på att slutföra det första paketet med motåtgärder som svar på tullar på sål, säger hon enligt Reuters.

Sverige: "Kraftig eskalering"

Sverige har också svarat på det amerikanska beskedet.

– Jag beklagar djupt att USA nu har slagit in på en väg där man vill begränsa handeln genom höjda tullar, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande på X.

– Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) framhåller att “USA eskalerar kraftigt situationen”, rapporterar DN.

Trump: "Nationell nödsituation"

Donald Trump har kallat dagen då tullarna presenterades för “befrielsedagen”.

Hämndtullarna väntas träda i kraft den 9 april.

– Kroniskt handelsunderskott är inte längre bara ett ekonomiskt problem. Det är en nationell nödsituation som hotar vår säkerhet och vårt sätt att leva. Det är ett mycket stort hot mot vårt land, säger Trump enligt ABC News.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Nya pensionsåldrar införs – få känner till det

2025 04 03

Nya riktåldrar för pension införs i Sverige.

Det meddelar Pensionsmyndigheten på onsdagsförmiddagen.

Riktåldern fastslår när det är möjligt och lämpligt att ta ut pension för olika åldersgrupper.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

Det här gäller

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, förklarar hur det nya systemet fungerar.

– Det betyder att du tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder om din riktålder är 67 år. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.

Ska motverka lägre pensioner

Riktåldern har införts för att motverka att pensionerna blir lägre i takt med att medellivslängden ökar.

Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

Varje år görs prognoser på riktålderns utveckling som ger en vägledning om vilka riktåldrar som kommer att gälla framåt. Riktåldern kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren.

Enligt nuvarande prognos väntas riktåldern öka, eftersom medellivslängden stiger i Sverige.

Många ovetandes

Trots att riktåldern har stor betydelse för pensionen är det få som känner till fenomenet. Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten är det endast åtta procent som känner till begreppet.

– Det är viktigt att känna till riktåldern eftersom det påverkar när du kan ta ut din allmänna pension. Riktåldern kommer att påverka alla generationer framöver. När du får ditt orange kuvert och loggar in på pensionsmyndigheten.se så ser du vilken riktålder som troligen kommer att gälla för just dig, säger Monica Zettervall.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen