Det rör sig om tågstationerna i Linköping, Mjölby, Boxholm och Tranås.

Passagerare överraskade

Många passagerare blev överraskade när poliserna med hjälp av flera polishundar sökte igenom tågen i jakten på brottslingar som färdas i kollektivtrafiken bland intet ont anande medresenärer.

En mängd personer i den undre världen stoppades och kunde lagföras.

Sammanlagt har polisen sökt igenom inte mindre än 38 tåg fulla med passagerare. Och behovet visade sig vara stort.

Över 40 brott registrerades ombord på tågen.

Penningtvätt och doping

– 18 kroppsvisitationer för att leta efter farliga föremål, fem narkotikabrott [för] eget bruk och sju narkotikabrott [avseende] innehav med beslag av narkotika, summerar polisen bland annat.

Men det stannar inte där.

– Ett dopningsbrott, ett penningtvättbrott, fyra husrannsakningar, en omhändertagen med anledning av berusning och fem avvisade på grund av ordningsstörning, rapporterar Östgötapolisen.

Med den kraftfulla insatsen vill polisen markera för folk i allmänhet och de som åker tåg i synnerhet att polisen bevakar Sveriges tågtrafik.

Fylleri och knark

– Syftet med insatsen var framförallt trygghetsskapande och brottsförebyggande, men givetvis agerade vi på uppkomna brottsmisstankar i samband med kontrollerna, betonar polisen på Facebook.

Lokalpolisområdeschef Björn Borg menar att resultatet understryker det stora behovet av polisinsatser på tågen.

– Vi märker att det rör sig både påverkade personer och personer med narkotika på sig i lokaltrafiken och pendeltågen, säger han till Motala Vadstena Tidning.

Dyker upp på tågen

Han betonar även vikten av att allmänheten får kunskap om att polisen har koll på tågen och att man ska kunna räkna med att polisen dyker upp på tågen.

Det handlar om att både resenärer och tågpersonal ska känna sig tryggare – och de kriminella ska känna otrygghet i sitt brottsliga värv.

Foto: SJ AB

Text: Redaktionen

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen