Polismeddelande till 2,4 miljoner svenskar

2026 08 25

Över två miljoner svenskar gör bäst i att lyssna på polisen.

Många minns med fasa situationen som uppstod 2022 då resandet tog fart igen efter pandemin. Ett stort antal svenskar försökte ansöka om förnyade pass vid ungefär samma tidpunkt, vilket resulterade i extrema väntetider.

I exempelvis Stockholm var kötiden för ett nytt pass uppemot sju månader. Polisen tvingades inleda en nationell särskild händelse och prioritera bort småbrott för att korta ned passköerna.

Nu går snart de pass som förnyades under kaosåret ut.

Och då vill polisen undvika en repris.

– Om ditt pass går ut under första halvan av 2027 rekommenderar jag dig att ansöka om nytt pass de närmsta månaderna, för att slippa köa senare. Det finns gott om lediga tider på alla våra passkontor, säger Gerd Stanford, regional samordnare för resehandlingar i polisregion Bergslagen, i ett uttalande.

En halv miljon fler än normalt

Drygt 2,4 miljoner svenskar kommer att behöva förnya sina pass när giltighetstiden löper ut nästa år.

Enligt polisen är det omkring en halv miljon fler än normalt.

Sedan det senaste passkaoset har processen dock förenklats. Den som ansöker om ett nytt pass kan genomföra flera moment digitalt innan besöket på polisstationen.

– Det går exempelvis att boka tid för flera familjemedlemmar samtidigt, förklarar polisen.

LÄS OCKSÅ: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Låg på hög

Redan i vintras började polisen förvarna för ett eventuellt passkaos nästa år. Förutom de långa köerna var ett annat problem 2022 att många pass blev liggande på hög när folk inte hämtade ut dem.

Omkring 170 000 pass och id-kort låg då och väntade i flera månader på att bli upplockade.

– Vi har otroligt många pass och id-kort som har legat här i tre till fyra månader. Om folk inte kommer och hämtar dem blir vi helt enkelt tvungna att förstöra dem, sa Örjan Hvass, gruppchef för stöd och service vid polisen i Kalmar, vid tillfället, till SVT.

Efter tre månader förstörs och bränns id-handlingarna om de inte hämtats.

LÄS OCKSÅ: Trump hotar Kanada: 50-procentiga tullar

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen