JUST NU: Polisens besked om skjutningen i New York

2022 04 12

Attentatet i tunnelbanan i New York utreds inte som terrorbrott, även om ingenting om motivet kan uteslutas.

Det var på tisdagsmorgonen lokal tid som en man iklädd kollektivtrafikens officiella uniform uppgavs öppna eld inne på tunnelbanesystemet i Brooklyn.

Just precis hölls en presskonferens i New York där polischefen uttalade sig om vad man hittills vet om det fruktansvärda dådet.

Inget terrordåd

Beskedet som polischefen för New York Police Department, Keechant Sewell, kunde ge var att man för närvarande inte utreder skjutningen som ett terrordåd. Det uppger BBC.

Samtidigt vädjade Sewell till allmänheten om att kontakta polisen om man har information eller videodokumentation kring händelsen.

Misstänkt man jagas

Polischefen kunde också bekräfta att man jagar en en man på ungefär 165 centimeter med en grön väst som och en grå tröja.

Den misstänkta mannen aktiverade ett skjutvapen i tunnelbanan precis efter att han öppnat någon form av kapsel. 

Öppet sinne om motivet

Avslutningsvis berättade dock NYPD-chefen Sewell att samtidigt som man inte misstänker terrorism kan man inte utesluta någonting om motivet.

NY-borna varnas

Gärningsmannen befinner sig fortfarande på fri fot. New Yorks guvernör Kathy Hochul varnar New York-borna om att mannen kan vara farlig och att man bör vara vaksam.

– Det här vansinnet som tar över vår stad måste upphöra, säger hon på polisens presskonferens, samtidigt som hon lovar att tillsätta “vår stats fulla resurser” till att bekämpa brottsligheten i New York.

“Kommer att hitta honom”

Även New York Citys borgmästare Eric Adams uttalade sig om attacken och lovade att den ansvariga snart ska vara gripen.

– Vi kommer inte att tillåta New York-borna att terroriseras, inte ens en enda individ. Vi kommer att hitta honom, säger han via videolänk enligt BBC.

16 personer skadade

Enligt brandkåren i New York skadades 16 personer i skjutningen.

Fem av dem ska befinna sig i ett kritiskt men inte livshotande tillstånd. Tio av de skadade lider av skottskador, samtidigt som människor också sårades av rökinandning och splitterskador.

Det förekom också uppgifter om sprängladdningar, vilket dementerades av borgmästare Adams. Däremot detonerades rökbomber för att “orsaka förödelse”. 

Arkivfoto: C. Jensen

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen