Polisens agerar mot 8-åringar – väcker uppmärksamhet

2023 09 26

Polisen har tagit till en ny metod i kampen mot den organiserade brottsligheten i Sverige.

I ett försök att dämpa nyrekryteringen till gängen har polisen börjat ”punktmarkera” små barn.

Metoden bygger på en tysk modell och innebär i korthet att polisen kartlägger små barn redan vid 8-årsåldern.

Barnen betygsätts med så kallade ”sociala poäng”. Antalet poäng ökar om barnen begår brott som till exempel snatteri eller skadegörelse.

Familjer, vars barn samlar ihop flest poäng, kommer att kontaktas av socialtjänsten och erbjudas hjälp.

– Metoden är hämtad direkt från Tyskland, där polisen arbetar tätt ihop med socialtjänsten och väljer ut ett fåtal individer redan från åtta års ålder, säger Jan Hofvenstam, chef för polisområde Östergötland, till TV4 Nyheterna.

Den nya metoden kommer att testas i följande städer, enligt tv-kanalen:

- Södertälje

- Linköping

- Göteborg

Kritiseras: ”Ökar risken”

Polisens nya metod kritiseras av organisationen Rädda barnen.

Erik Ulnes, som är socionom och politisk rådgivare på Rädda barnen, anser att metoden riskerar att få många barn att ”känna sig stämplade som kriminella” på grunda av deras ursprung och boende.

– Den här metoden med screening och kontroll ökar risken för ett minskat förtroende för socialtjänsten och polisen.

– Att vissa familjer och barn ska kontrolleras i stället för att erbjudas stöd och skydd riskerar att spä på bristen på tilltro för de här myndigheterna.

Det säger Erik Ulnes till TV4.

S-förslag: Punktinsatser mot 5-åringar

Oppositionspartiet Socialdemokraterna har föreslagit att punktinsatser ska riktas mot barn redan från fem års ålder.  

Enligt partiet ska det förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet.

– Initiativet skulle innebära att regeringen behöver ta fram förslag på brottsförebyggande arbete redan från förskoleklass och uppåt, framhåller S på sin hemsida.

Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande i justitieutskottet, har beskrivit förslaget som en del i ett åtgärdspaket för att kunna ”trycka tillbaka gängen”.

– Vi kommer aldrig acceptera att barn och unga hamnar i gängens dödliga våld. Det här är ett samhällsproblem som vi måste möta med fullaste kraft, och vi måste göra det med mångsidig och aktiv politik.

– Fler poliser och skärpta straff tillsammans med förebyggande insatser redan i tidig ålder är vägen framåt för att vi ska kunna trycka tillbaka de kriminella gängen, sa han när förslaget presenterades.

Arkivfoto: Polisen Linköping 

Text: Redaktionen


JUST NU: Politiker skadad i ryskt anfall

2025 07 16

En lettisk borgmästare har skadats i en rysk attack.

Egils Helmanis, borgmästare i lettiska Ogre, har skadats efter en rysk attack under ett pågående hjälpuppdrag i Ukraina. Detta enligt rapporter till Kyiv Independent.

– Enligt uppgifter inträffade en attack under natten, där borgmästaren skadades, säger Patriks Griva, talesperson för kommunen Ogre, till den lettiska public service-kanalen LSM.

Humanitärt uppdrag nära fronten

Egils Helmanis befann sig i Ukraina för att överlämna fordon och annan hjälp till de ukrainska väpnade styrkorna när han träffades.

– Dessa resor har varit en återkommande del av borgmästarens agenda sedan 2022, säger Patriks Griva vidare, till LSM.

Vid det aktuella tillfället levererades omkring 20 fordon – en del av en långvarig solidaritetsinsats från staden.

Stabil efter attacken

Enligt ukrainska källor ska Helmanis nu vara vid medvetande och i stabilt tillstånd. Hans närvaro nära frontlinjen har blivit något av ett kännetecken – med återkommande rapporter och bilder på sociala medier från riskfyllda zoner.

– Sedan den fullskaliga invasionen har ett betydande antal fordon skänkts och levererats varannan till var tredje månad, säger Griva vidare.

Lettlands stöd till Ukraina växer

Staden Ogre, hem för omkring 22 700 invånare, ligger strax öster om huvudstaden Riga. Lettland, som tillhör både EU och NATO, har länge varit en stark förespråkare för skärpta åtgärder mot Ryssland och utökat bistånd till Ukraina, såväl inom det militära som det humanitära området.

Bara i år har landet levererat 1 500 drönare och lovat att årligen avsätta motsvarande 0,25 procent av BNP till militärt stöd.

Tidigare attacker mot internationella aktörer

Det är inte första gången utländska aktörer i Ukraina blivit träffade i ryska anfall. I augusti 2024 dödades en brittisk Reuters-journalist i en rysk attack mot Kramatorsk, där även den polska journalisten Monika Andruszewska skadades.

Nyligen skadades även den polska ambassadens konsulära avdelning i Kyiv i ett ryskt anfall.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Fullständigt kaos på Ibiza – riskerar livsfarlig kollaps

2025 07 16

Akutsjukvården på den populära semesterön Ibiza riskerar att kollapsa.

Ön är känd för sitt pulserande nattliv som lockar festsugna turister från hela Europa.

Men festerna har en baksida.

Turisternas konsumtion av alkohol och droger har lett till att öns sjukvård håller på att kollapsa.

Ibizas ambulanstjänst översköljs av larmsamtal från berusade turister, rapporterar New York Times.

– Ibland blir vi kallade till samma nattklubb tre eller fyra gånger på en kväll, säger José Manuel Maroto, ordförande för ambulanssjukvårdarnas fackförbund (USAE), till tidningen.

Tredjedel av utryckningarna

Enligt ambulansfacket går en tredjedel av utryckningarna till nattklubbar. Till största del handlar det om drogrelaterade larm – ofta är det utländska turister som behöver hjälp.

Nu varnar USAE för att akutsjukvården riskerar att kollapsa. Fackförbundet uppmanar nattklubbarna att anlita privata ambulanstjänster.

– Det är otänkbart att företag med en inkomst på miljontals euro per år inte kan tillhandahålla denna tjänst, säger José Manuel Maroto till tidningen elDiario.

– Klubbarna är skyldiga att anställa sjuksköterskor och annan vårdpersonal men inte ambulanser. Nu står lokalbefolkningen för kostnaden. Det är orättvist att öns 161 000 invånare ska få sämre vård på grund av 3,6 miljoner turister.

”Har inte tid att dricka kaffe”

Ambulanspersonalen på Ibiza vittnar om hektiska arbetsförhållanden.

– Det finns dagar då vi är så upptagna att vi knappt har tid att äta eller ta en kopp kaffe, säger ambulanssjukvårdaren Pablo Roig till New York Times.

Enligt ambulanspersonalen tar ett typiskt drogrelaterat samtal mellan en timme och en och en halv timme att hantera. Eftersom bara åtta utryckningsfordon är i tjänst nattetid leder det till längre väntetider för både turister och öbor som behöver akut hjälp.

LÄS MER: Svensk familj åkte till Thailand – kan tvingas böta 100 000

Foto: M. Adame

Text: Redaktionen