Polisen varnar för våldsamheter i helgen

2023 09 23

Det kan bli stökigt i Malmö i helgen.

I samband med att Salwan Momika brände koranen på Värnhemstorget i Malmö omhändertogs ett tiotal personer efter ett upplopp.

Nu har Momika ansökt om att få bränna koranen på Rosengård, någonting som polisen har menat inte är möjligt att få genomföra.

Trots att ansökan om tillstånd nekades varnar nu polisen för nya våldsamheter den kommande helgen i Malmö.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Har en beredskap”

Polisen i Malmö har fattat beslut om att kameraövervaka området, och lokalpolisområdeschef Erik Åberg förklarar att det finns risker för nya våldsamheter.

– Det kan vi inte utesluta, så vi har beredskap för det, säger han till SR.

Enligt uppgifter har det förekommit hot om våld i helgen i samband med att ansökan om koranbränningen kom in.

Information från flera håll

Informationen om hoten kommer från flera olika håll, menar Erik Åberg.

– Det är ju information dels utifrån i kontakt med boende och sedan är det ju sociala medier och annan typ av information som vi inhämtar.

Han förklarar även att man stärkt närvaron efter det tidigare upploppet.

“Kan inte garantera”

Det är av säkerhetsskäl som polisen har valt att neka Salwan Momika möjligheten att bränna koranen denna helg.

– Vi har gjort bedömningen att vi inte kan garantera den allmänna ordningen och säkerheten vid sammankomsten, säger polisens presstalesperson Rickard Lundqvist till SVT.

Momika har uttryckt att han har planer på att bränna koranen på lördag trots polisens beslut.

Tidigare i september

Det var tidigare i september som rejäla oroligheter ägde rum i Malmö till följd av en koranbränning.

Då sattes bilar i brand och stenar kastades mot polisen.

– Vi har en bra bild även över dagens händelser och vi kommer att göra allt vi kan för att lagföra de som var inblandade i våldsamheterna på Värnhemstorget, säger områdeschef Petra Stenkula.

Arkivfoto: A. McCarthy

Text: Redaktionen


29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen


29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen