Polisen varnar för ”parasit” – skarp uppmaning till Sveriges företag

2023 10 06

Våldsvågen har tagit ett fast grepp om Sverige.

Elva personer sköts ihjäl under september månad.

Ytterligare en person, en oskyldig 25-årig kvinna, dog efter en sprängning när måltavlan egentligen misstänks ha varit ett grannhus där en släkting till en gängkriminell uppges bo.

Flera rapporter tyder också på att allt yngre pojkar dras in i den grova kriminaliteten.

"Alla måste steppa upp"

En som reagerat med bestörtning på den eskalerande våldsvågen är polismästare Carin Götblad.

Hon kallar den organiserade brottsligheten för en “parasit” som sprider sig.

Och polismästaren menar nu att samtliga företag i Sverige måste göra sin beskärda del för att motverka det som nu pågår.

– Alla företag måste nu steppa upp och öka den egna kontrollen, betonar Carin Götblad i en intervju med Dagens industri.

Banar väg för brottsupplägg

Polismästaren pekar på att digitaliseringen är en riskfylld faktor.

Den är bra, men kan också bana väg för enkla och anonyma brottsupplägg.

– Idag kan man starta företag med några knapptryckningar på mobilen eller infiltrera svarta pengar, varor och tjänster i legala verksamheter, säger Carin Götblad och ger exempel på problem med bland annat svarta varor och jobb i byggbranschen och detaljhandeln.

Hon menar även att företagsledare i större utsträckning behöver erbjuda praktik till barn, sponsra idrottsföreningar eller bli kontaktperson.

"Stäng av tv:n"

Carin Götblad har tidigare varnat för att det kommer att krävas en form av folkrörelse för att få ett stopp på rekryteringen av barn och ungdomar till den svenska gängkriminaliteten.

– Jag hoppas att folk ska stänga av tv:n och gå ut och ta tag i saker. Vi kan inte ha ett samhälle där så stora grupper lever bredvid, sade hon till Dagens Nyheter förra veckan.

"Blir inte lyssnad på"

Redan 2010 hade Carin Götblad slutfört en utredning som varnade för att fler unga pojkar inte klarade skolan och istället hamnade i riskzonen för lockas in i kriminella gäng när de flöt omkring i utsatta förorter.

– Man blir inte lyssnad på förrän problemet är ett faktum. Det är väldigt synd, sade Carin Götblad i Agenda tidigare i september.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen