Polisen varnar alla som kör BMW

2024 08 16

Polisen går ut med en varning till alla som äger en eller flera BMW-bilar.

Den senaste veckan har åtta olika bildelsstölder från BMW-bilar skett i polisregion Mitt, som innefattar följande områden: 

- Södermanlands län

- Örebro län

- Värmlands län

- Västmanlands län  

- Uppsala län

Varnar alla med BMW 

Polisen går nu ut med en varning till allmänheten.

Varningen gäller hela landet.

I ett uttalande flaggar polisen för att stöldvågen kan förflytta sig snabbt genom Sverige.

– I nuläget är det främst i Bålsta, Uppsala och Knivsta som stölder skett, men med anledning av att samma typ av modus förekommer på andra platser i landet kan brottsligheten förflytta sig snabbt. 

Uppmanar alla BMW-ägare: Vidta följande åtgärder

Polisen går även ut men en uppmaning till alla som äger BMW-bilar.

– De som äger BMW-bilar uppmanas att ställa sina bilar i garage och ha god uppsikt samt belysning på uppfarter.

Vidare uppmanas allmänheten att vara extra uppmärksam på främmande personer eller fordon som rör sig i områden där BMW-bilar finns. 

Här är delarna som stjäls  

Det är främst airbags, backkameror, sidospeglar och spegelglas som stjäls från BMW-bilarna.

– Men även andra bildelar kan vara aktuella, uppger polisen.

Bilstölder minskar

De senaste åren har antalet bilstölder i Sverige minskat.

Mellan 2022 och 2023 minskade antalet bilbrott med sju procent, rapporterar Vi Bilägare.

– Totalt begicks 54 400 bilbrott – den näst lägsta siffran någonsin sedan Brå började föra statistik på 1970-talet, framhåller sajten.

Det finns dock ett oroväckande tecken som tyder på att bilstölderna kan vara på uppgång igen.

Antalet efterlysta personbilar har ökat för första gången på 20 år. Trendbrottet kopplas till gängkriminaliteten i Sverige.

– Det är en oroväckande stöldutveckling av personbilar och under sommaren har vi sett en ökning av Toyota och Lexus men även andra fabrikat så som Mercedes Benz och BMW.

Det sade Niclas Antonsson, utredare på organisationen Larmtjänst, till TV4 i samband med att de nya siffrorna presenterades.

Foto: Arteum.ro

Text: Redaktionen

Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Många saknar koll – växande trend kan ge böter

2025 08 16

Polisen flaggar för att okunskapen är stor kring ett populärt transportmedel.

Trafikpolisen i Sörmland har under sommaren stött på många elsparkcyklar som framförts utan tillräckliga tillstånd.

Två män har dömts för att ha kört elsparkcyklar, så kraftfulla att de räknas som mopeder, utan körkort.

– Vi ser väldigt många elsparkcyklar som är alldeles för kraftfulla som klassas som mopeder och ibland som motorcyklar, säger Björn Thunblad på polisregion Öst till SVT.

Dömdes för olovlig körning

För de två männen i Sörmland blev domen grov olovlig körning med dagsböter som påföljd.

Det berodde på att elsparkcyklarna som de färdats på klassades som moped klass 1, vilket kräver att föraren har körkort.

Brottet ansågs grovt då de både männen hade indragna körkort sedan tidigare.

Låg kunskap om elsparkcyklar

Kunskapen om reglerna som gäller för det populära färdmedlet är låg.

Det är väldigt vanligt med elsparkcyklar som är mer kraftfulla än vad föraren har rätt att köra.

Men det är upp till konsumenterna att ha koll, vilket många saknar, framhåller Björn Thunblad.

– Ända från när elsparkcyklarna kom har vi sett att det finns en brist hos konsumenterna kopplat till vilka regler som gäller och vilka krav som ställs på en som konsument, säger han.

Reglerna som gäller

En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt.

Om elsparkcykeln går snabbare eller har en högre effekt klassas den inte längre som en cykel och kan inte köras efter cykelregler.

- Elsparkcykeln ska ha bromsar och en ringklocka.

- Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.

- Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm.

- Det är inte tillåtet att skjutsa någon på en elsparkcykel.

- Det är inte tillåtet att köra en elsparkcykel på en trottoar eller gångbana.

Källa: Transportstyrelsen

Foto: Alan Labisch

Text: Redaktionen