Polisen vädjar till allmänheten om hjälp

2024 03 15

Två barn har rånats och polisen vill komma i kontakt med eventuella vittnen.

På fredagskvällen har två pojkar rånats i Uppsala.

När polisen kom fram till platsen där händelsen ägde rum var gärningspersonen borta.

Nu vädjar man till allmänheten om hjälp med situationen.

Hotade med tillhygge

Det är i området Vänge i de västra delarna av Uppsala som det skedde.

– Polis beordras till Vänge med anledning av att två pojkar i 10-15-årsåldern blivit rånade av en gärningsperson, framhåller polisen.

– Gärningspersonen, en man, ska ha hotat pojkarna med ett tillhygge och tvingat till sig bland annat en elsparkcykel.

Ta kontakt

Nu riktar polisen en uppmaning till eventuella vittnen om att ta kontakt så fort som möjligt om man har gjort relevanta observationer.

– Polisen söker dig som kan ha gjort iakttagelser i samband med rånet. En uppgift som du bedömer som ointressant kan för utredningen vara värdefull och polisen är högst angelägna om att få in all typ av information om händelsen, både före, under och efter det inträffade. Tips lämnas till 114 14.

Det är oklart om någon av pojkarna har kommit till fysisk skada i samband med händelsen.

Hektisk dag

Även polisen i Västmanland har under fredagen arbetat med fall som berör stöld.

Där rör det sig om flera inbrott i containrar.

– Flera inbrott i containrar på byggarbetsplatser i Västmanland. Under fredagsmorgonen kommer larm om flera inbrott i containrar på byggarbetsplatser i Västmanland, meddelar polisen via sin webbsida.

– Personal på såväl en byggarbetsplats i Arboga samt Hallstahammar upptäcker på morgonen att det har varit inbrott i containrar.

Under obemannade tider

Brotten har genomförts under tider då arbetsplatserna har varit obemannade.

Polisen utreder stölderna och genomför brottsplatsundersökning på platserna.

Även i Umeå har polisen arbetat med stöld, där det rör sig om ett mindre omfattande fall.

– Polisen åker till platsen. Där påträffas en kvinna i 30-årsåldern som misstänks för ringa stöld, anmälan upprättas. Ärendet hanteras enligt arbetsmetoden "snabbare lagföring".

Arkivfoto: Polisen Linköping

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen