Polisen slår till mot falska poliser

2023 05 03

Tretton personer i Malmö misstänkts för att ha begått ett 50-tal brott.

Personerna (nio män och fyra kvinnor) misstänkts för att uppträtt som falska poliser vid åldringsbrott på olika orter i Sverige.

Männen och kvinnorna, som ingår i en större kriminell organisation, åtalas nu vid Malmö tingsrätt.

– De misstänkta har varit mycket förslagna och vid besöken i de äldres bostäder har man varit klädda som poliser, bland annat med reflexväst där det stått polis på, säger förundersökningsledaren kammaråklagare Lena Körner, vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Diger brottsrubricering

Sju av de misstänkta sitter häktade i avvaktan på rättegång.

– Brottsrubriceringarna i åtalet är grovt bedrägeri, inbrottsstöld (tillgrepp i samband med besök i de drabbades bostäder) samt föregivande av allmän ställning (grovt brott), uppger polisen.

Åtalet gäller sammanlagt cirka 50 åldringsbrott.

Enligt polisen har gruppen agerat på följande vis under mars till oktober 2022:

- De har via telefon presenterat sig som poliser och förmått målsägande att ta fram bankkort med kod samt värdesaker

- Därefter har medgärningsmän kommit hem till de äldre och hämtat deras bankkort med kod samt värdesaker

Fyra huvudgärningsmän

Två män och två kvinnor misstänks ha haft ledande roller i gruppen.

– De har planerat samt ringt till de drabbade åldringarna. Därefter har medgärningsmännen ombesörjt så att bankkort och värdesaker hämtats hos de drabbade åldringar, framhåller polisen.

Bankkorten har använts flitigt av gärningsmännen.

Flera stora kontouttag samt inköp har gjorts.

– Jag bedömer att brottsvinsten vid de cirka 50 ärendena i åtalet är cirka två miljoner kronor. Vi har tagit en stor mängd smycken och klockor i beslag som vi jobbar med att hitta målsägande till, berättar Lena Körner.

”Mycket viktigt att bekämpa”

Den omfattande utredningen har genomförts genom ett samarbete mellan polisens bedrägerisektioner i Syd och Stockholm.

Utredare från lokalpolisområde Södermalm i Stockholm och utredare från Circa-gruppen i region väst har även medverkat.

– Den här typen av brottslighet är mycket viktigt att bekämpa. De misstänkta har riktat in sig på framför allt äldre kvinnor över 80 år. Polisens stora utredningsinsats har varit avgörande för åtalet, säger Lena Körner.

Foto: Svante Rinalder Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen