SVERIGE: Polisen slår oväntat larm om kläder

2023 01 11

Imorgon skickas poliser från hela Sverige till Kiruna för att bevaka säkerheten kring EU-toppmötet i landets nordligaste stad.

Det är dock inte säkerheten eller yttre hot som besvärar polisen inför den upphaussade evenemanget, som gästas av såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Istället är det kylan och risken att poliser från region Öst inte kommer att klara av vädret.

Polisförbundet har nämligen slagit larm om att regionen inte har tillräckligt med vinterkläder för att kunna jobba i så kalla miljöer, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det man saknat är alltifrån jackor, byxor, kängor, vantar och mössor, en vinteruniform helt enkelt, säger Sara Walters, ordförande för Polisförbundet i Öst.

Saknas lager

Polisförbundets ordförande uttrycker att hon är förvånad över att polisen, som är Sveriges största myndighet, inte kan erbjuda vinterkläder för samtliga regioner.

Det är inte heller okomplicerat att köpa in nya kläder, dels på grund av leveransproblem som följd av kriget i Ukraina – men också byråkrati.

– I slutändan går det att lösa genom att köpa in det som behövs. Men inom Polismyndigheten är det upphandlingar som gäller, det ska göras på ett visst sätt. Egentligen ska det vara en speciell polisuniform för vinterarbete. Enligt reglerna så går det inte att bara gå på stan och köpa vad helst, säger Sara Walters till DN.

Tonar ned oron

Oron tonas dock ned av kommenderingschefen Pontus Fälldin, ansvarig för region Nord. Han försäkrar att det kommer att finnas kläder för alla som behöver och att ingen polis ska behöva frysa.

Att Polismyndigheten inte har lager av kläder förklaras av ekonomiska skäl.

– Vi har länge levt under en just in time ekonomi. Under de senaste åren har vi insett att vår beredskap inte var den bästa och därför har vi under de senaste åren lagt på oss mer och mer lager. Det kommer att fortsätta framöver för att få en bättre beredskap, säger Pontus Fälldin till samma tidning.

Allmänheten påverkas

Inför EU-mötet i Kiruna skärps säkerheten i staden rejält. Även allmänheten kommer att påverkas på grund av polisens arbete.

– Vi vill att man är beredd på att vissa störningar kan uppstå om man ska resa till, från eller inom Kiruna och Jukkasjärvi under de här dagarna, säger Pontus Fälldin till SVT.

Centrum i orterna spärras av både under torsdagen och fredagen och på sin hemsida skriver polisen att allmänheten ska vara ute i god tid, gärna två timmar i förväg, om man ska färdas på vägarna.

Förbereder för demonstrationer

Myndigheten betonar att man även är ansvarig för att se till att eventuella opinionsyttringar i samband med mötet sker på ett säkert sätt och enligt rådande lagar.

– Polisens uppdrag är också att se till att grundläggande opinionsfrihet kan säkerställas. Ett exempel på opinionsfrihet är rätten att demonstrera, framhåller man på sin hemsida.

Foto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen


18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen


18nov25

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen