Polisen och Missing People utfärdar uppmaning till allmänheten

2023 08 02

Det blir allt vanligare med privata efterlysningar av försvunna personer på sociala medier.

Det vill säga privatpersoner som gör egna efterlysningar utan att anmäla det till polisen.

Nu går Missing People och polisen ut med en gemensam varning angående utvecklingen, och förtydligar att dessa efterlysningar inte bör delas vidare.

Det rapporterar TV4.

– Det kan ligga en dold agenda bakom efterlysningarna och i värsta fall kan man röja en persons identitet, säger Christina Hjalmarsson som är funktionsansvarig hos Missing People till tidningen.

Olika omständigheter

Hjalmarsson förklarar vidare att man ska vara mycket försiktig med att dela privata efterlysningar eftersom publiceringarna kan vara av andra skäl än att det är en försvunnen person.

Det kan exempelvis röra sig om personer som lever under skyddad identitet eller flyr från våld i en nära relation.

– Även om det inte är någon som lever med skyddad identitet så vet man inte varför just den här personen har försvunnit. Han eller hon kan ha valt det för att undkomma en omöjlig familjesituation. Man måste hela tiden ha med sig att det inte är förbjudet att vara försvunnen, framhåller kriminalinspektör Anna Ullman.

Kan vara trygg

Vid delning av privata efterlysningar finns det en risk att personer kan få sina identiteter röjda.

Missing People meddelar dock att man kan vara trygg med organisationens arbete, då det kontrolleras av polisen.

Nära samarbete

Missing People samarbetar nära med såväl anhöriga som polisen och andra hjälporganisationer.

När en efterlysning kommer in så kontrolleras den mot polisens uppgifter, det säkerställs att en polisanmälan har upprättats och att det inte finns några hinder för att varken publicera efterlysningen eller inleda en sökinsats.

Kan korsa gränsen

Om personen inte kommer tillbaka kan det bli aktuellt att börja söka.

– Den regionala avdelningen tar över kontakten med de anhöriga och planerar samt genomför olika sökinsatser, framhåller Missing People.

Foto: Polisen Kalmar-Öland FB

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen