JUST NU: Polisen fruktar trendbrott gällande skjutningar

2022 07 21

Från att skjutningar i Malmö minskat de senaste åren finns nu anledning till oro igen.

Det befarar polisen som misstänker att en trend är på väg att brytas, rapporterar Dagens Nyheter.

År 2020 och 2021 bekräftades 20 respektive 21 skjutningar i Malmö.

Det var en betydande minskning jämfört med 34 år 2019 och 47 stycken 2018.

Fram till sista maj i år har polisen dock redan bekräftat 15 skjutningar.

Tre skjutningar på en vecka

Inom loppet av mindre än en vecka har dessutom tre lägenheter i den skånska staden beskjutits.

– Vi tittar väldigt brett på händelserna och ser inget tydligt samband mellan dem i nuläget. Men vi utesluter ju ingenting utan tittar på det både från perspektivet isolerade händelser och att det skulle kunna vara i en och samma kontext, säger Erik Åberg, chef för lokalpolisområde Söder i Malmö, till DN.

Han tillägger:

– Händelserna påminner ju väldigt mycket om varandra i sitt utförande så att säga.

“Sannolikt med fler skjutningar”

De senaste dagarnas skjutningar har alltså inte hunnit räknas in i den samlade statistiken som nämndes inledningsvis.

– Varenda skjutning är ju något negativt. Tittar man på det är det väl sannolikt att vi kommer ha fler skjutningar i år än vi hade i fjol. Samtidigt, om man tittar över några års perspektiv har vi haft en kraftig nedgång, säger Erik Åberg till tidningen.

33 dödsskjutningar i juni

I början av sommaren hade det ägt rum 33 dödsskjutningar i hela Sverige.

Ett rekord så kort bit inpå året, rapporterade Aftonbladet.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) är dock fast besluten om att han kan vända trenden.

– Det tror jag därför jag ser faktiskt platser där man har lyckats, sade Johansson i SVT:s Agenda, och nämnde Göteborg som exempel.

– Vi bryter spetsen av de här ledande kretsarna och tar in många av de brottsaktiva och sätter de i fängelser, tillade ministern.

Johansson tog också upp Malmö där skjutningarna visserligen har minskat de senaste åren, men där polisen nu en dryg månad efter Johanssons uttalande alltså befarar en ökning istället.

Liberalernas motförslag

Liberalernas partiledare Johan Persson kontrade med ett annat förslag.

– Det krävs massiva investeringar och se till att skolan funkar. Det kommer barn nu som slutar skolan och som inte får godkänt. Det krävs även repression och rimligare verktyg och mer relevanta straff men också fler poliser, svarade han på Morgan Johanssons inlägg i debatten.

Foto: Polisen Göteborg

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen