Polisen behöver hjälp – söker efter man i 40-årsåldern

2024 04 10

Under eftermiddagen har polisen mottagit flera anmälningar om bedrägerier.

En av flera som anmält är en 85-årig kvinna som blivit bestulen på sina värdesaker i sitt hem.

Drygt en timme senare utsattes en kvinna i 90-årsåldern för ett liknande bedrägeriförsök, men hon lyckades avstyra försöket.

Man knackar på

Händelserna ägde rum i Örebro.

I båda fallen har en man i 40-årsåldern knackat på hos kvinnorna. Polisen söker efter mannen och vädjar om tips som kan underlätta sökinsatsen.

Polisen har gått ut med flera signalement på mannen.

– Han beskrivs som lång, ljushyad, mörk hårfärg och något storvuxen. Mannen har skägg. Han bar vid brottstillfällena en blåtonad jacka med huva och en blå keps, uppger myndigheten.

Upplysningar och iakttagelser meddelas till polisen på telefonnummer 114 14. Inringare uppmanas att ange "tips" i talsvar för snabb framkoppling.

Agerar på samma sätt

Polisen uppger att bedrägerierna i Örebro följer samma mönster:

- En person påstår sig ringa från ”banken” och hävdar att den uppringda köpt något från en elektronikkedja.

- När personen nekar till köpet erbjuder sig "banken" att ställa allt tillrätta och skickar en "medhjälpare" till den uppringda.

- ”Medhjälparen” ber sedan om att få se personens värdesaker för att "förhindra att de blir stulna" av exempelvis "hemtjänsten".

Det handlar om solklara fall av bedrägeri, betonar polisen.

– Allt detta är givetvis ett bedrägerimodus. Banker ringer ALDRIG upp på det här sättet, man skickar ALDRIG hem personal för att hantera värdesaker och man ber ALDRIG någon legitimera sig med Bank-ID, framhåller myndigheten och tillägger:

– När någon okänd ringer och varnar om bedrägeri handlar det undantagslöst om just bedrägeri. Lägg på luren. Ring 114 14 och anmäl bedrägeriförsök. Om någon "medhjälpare" är på väg hem till dig – ring 112.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Hälften av svenska föräldrar medger farligt misstag: ”Tar 20 sekunder”

2025 06 14

Hälften av svenska föräldrar medger ett misstag som riskerar deras barns säkerhet.

Sommaren är en årstid som ofta är extra uppskattad bland barn.

Men som förälder gäller det att ha koll på barnen – särskilt när de badar.

Över hälften av Sveriges föräldrar medger nu att de ibland gör ett misstag som kan bli ödesdigert.

”20 sekunder det enda som krävs”

52 procent av alla föräldrar med barn 2–12 år medger att de någon gång har tappat uppsikten över sina barn vid vattnet, visar en ny Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Trygg Hansa och Svenska Livräddningssällskapet.

Det kanske inte låter så farligt att tappa uppsikten ett litet ögonblick – men en drunkningsolycka kan gå mycket snabbare än vad många tror, varnar Trygg Hansa.

– 20 sekunder är det enda som krävs för att ett barn ska drunkna, uppger Trygg Hansa i ett uttalande.

Många föräldrar saknar också kunskaper om vad som krävs för att undvika drunkningsolyckor, enligt försäkringsbolaget.

Bland de vanligaste dödsolyckorna

Förutom att det går fort så sker en drunkning ofta tyst och oväntat. Därför kan man inte lita på att man kommer att höra barnet skrika om det uppstår en farlig situation medan man tittar bort.

Drunkningen är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn i åldern 1-6 år.

– Det går fortare än vad många tror för ett barn att försvinna under vattenytan. Det räcker att leta efter solkrämen i strandväskan medan ivriga barn springer till vattnet, säger Eva Schüler, vattensäkerhetsexpert på Trygg-Hansa, i ett uttalande.

Så mycket som var tredje svensk, 34 procent, uppger i undersökningen att de har varit med om en farlig situation vid vattnet med risk för drunkningsolycka.

– Se till att alltid vara med på en armlängds avstånd och släpp inte blicken ens för ett ögonblick. Och om det värsta händer, agera direkt och hjälps åt på stranden med att larma och börja med livräddning, det kan vara livsavgörande, säger Eva Schüler.

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

Otäckt larm från Norge – allt fler söker läkarhjälp

2025 06 14

Allt fler i Norge söker läkarhjälp av en och samma orsak.

I Norge har det skett en oväntad ökning av ett allvarligt hälsoproblem de senaste åren.

Det handlar om minnesproblem.

Allt fler norrmän söker hjälp för att de har problem med minnet, och ökningen bland barn i åldrarna 5-14 år är extra anmärkningsvärd.

”Har aldrig sett en så stark ökning tidigare”

Antalet läkarbesök på grund av minnesstörningar har ökat kraftigt i Norge, även bland barn mellan 5 och 14 år, rapporterar NRK.

Vad ökningen beror på är oklart. Forskare och experter säger att de är väldigt bekymrade över utvecklingen.

– Jag har aldrig sett en så stark ökning av dessa siffror förut, säger forskaren Aubrey White, som är statistiker vid Folkehelseinstitutet i Norge, till kanalen.

2019 skedde 41 722 läkarbesök i Norge på grund av minnesproblem. 2024 hade siffran stigit till 98 910 besök, vilket alltså är mer än en fördubbling.

Ökningen gäller även bland barn och unga, vilket ses som extra oroväckande.

Misstänker skärmar

Även Marte Roa Syvertsen, som är läkare på neurologiska avdelningen samt forskningschef på Drammens sjukhus, tycker att statistiken är oroväckande.

Hon menar att utvecklingen kan ha med skärmtid att göra.

– Enligt min mening går det inte att komma ifrån att vi har infört en livsstil och något i våra liv, som inte fanns där tidigare, och som stjäl enormt mycket tid. Jag tänker på skärmtid och sociala medier, säger hon till kanalen.

Flera teorier

En annan teori, som Aubrey White tar upp, är att ökningen av minnesproblem har med coronapandemin att göra.

– Tre till sex månader efter Covid-vågor ser vi en ökning av läkarbesök för minnesstörningar. Detta ger anledning till oro för att sena effekter av Covid-19 spelar en betydande roll, säger White till kanalen.

Det går dock heller inte att utesluta att det finns andra förklaringar.

Folkehelseinstitutet utesluter till exempel inte att en ökad användning av diagnoskoder och fler allmänläkare bidrar till ökningen.

Det är alltså svårt att veta hur förändringen i statistiken ska tolkas. Folkehelseinstitutet menar att man bör vara försiktig när man gör tolkningar. Samtidigt efterlyser de mer forskning för att öka kunskapen om vad som kan orsaka minnesproblem.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen