Polisen ändrar väskförbudet – det här gäller nu

2024 07 15

Polisen justerar det väskförbud som infördes i november förra året.

Det var efter att Säpo tidigare under året höjt terrorhotnivån från en trea till en fyra på den femgradiga skalan som Polismyndigheten agerade utifrån den nya hotbilden.

Ett totalförbud mot alla typer av väskor infördes på samtliga större evenemang som exempelvis konserter, festivaler och fotbollsmatcher.

– Det är en konkret åtgärd som kommer begränsa möjligheterna att ta med sig föremål som kan innebära fara för personer som besöker ett evenemang, sade Per Engström, sektionschef för samordning vid Nationella operativa avdelningen, vid tillfället.

Justerar nu förbudet

Arrangörer har dock sedan dess kritiserat myndigheten för att ge motstridig information och olika riktlinjer.

Och nu väljer polisen att på olika platser och vid olika evenemang frångå väskförbudet, rapporterar SR Ekot.

Detta om arrangörerna kan visa att de uppfyller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

– Då kan man godkänna vissa saker på vissa platser, beroende på hur platsen ser ut och hur den är belägen eller den geografiska delen i själva arrangemanget, säger Per Engström till radion.

Kritiken: det är orättvist

En festival som fått dispens från väskförbudet är Dansbandsveckan i Malung.

Hit får nu besökarna ta med sig väskor med ombyten  – förutsatt att de visiteras först.

– Våra gäster är ju väldigt aktiva. Man dansar i regel hela kvällarna från åtta till ett, säger Lars Bälter, medarrangör på Dansbansveckan, till SR.

Samtidigt får sommarfestivalen Diggiloo avslag på sin ansökan om att gäster ska få ta med sig korgar med mat. Arrangören kritiserar logiken i besluten och vad som kommuniceras, men polisen håller inte med.

– Någon orättvisa ser jag inte i det här, utan det är olika typer av säkerhetsnivåer, säger Per Engström.

"Medicinska skäl" undantas också

Tidigare har de enda undantagen från förbudet rört personer som av medicinska skäl behöver ha med sig väskor in på evenemang.

Vad som räknas som “medicinska skäl” avgörs dock av arrangören.

– Undantag får också göras för personer i sällskap med barn som har behov av skötväska. Väskor som är tillåtna ska innan inpassering kontrolleras av behörig personal, framhåller polisen.

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen


JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen


Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen