Polisen larmas till skolor

2023 09 13

Detta efter att hot mot skolorna cirkulerat på sociala medier, rapporterar den lokala tidningen TTELA.

–  Jag har inte sett eller hört det själv men det handlar om att någon vill elever illa, men berättelserna varierar, säger Kunskapsförbundets förbundsdirektör Maria Hildefors till tidningen.

Hon betonar att elever inte bör känna sig oroliga, men påpekar att skolledningen ser mycket allvarligt på situationen.

–  I måndags nåddes vi av de här ryktena och då tog vi kontakt med polisen och de hade redan nåtts av det här. Det har tilltagit det senaste dygnet, berättar Maria Hildefors för SVT Nyheter.

Polisen kommenderar

Eleverna på skolorna har informerats om hoten.

Polisen och väktare är på plats.

Enligt polisen är deras uppdrag främst att skapa trygghet och lugna ner en orolig stämning.

Elever har under dagen möjlighet att samtala med poliserna om tisdagens händelse.

Inget hot

Polisen bedömer inte att skolorna är utsatta för konkreta hot.

Enligt myndigheten rör det sig sannolikt om ryktesspridning som tagit fart på sociala medier.

– Därför har vi heller ingen misstänkt för något, säger Caroline Karlsson, polisens presstalesperson, till TTELA.

Hon understryker dock allvaret i incidenten.

– Jag tycker att man ska vara vaksam och uppmärksam men inte orolig. Rykten i sig kan vara obehagliga, inte minst med tanke på vad som hänt i Trollhättan historiskt.

Ett tilltagande problem

Maria Hildefors beskriver den dramatiska tisdagsförmiddagen som en del av ett större och växande problem i Sverige.

–  Det är en yttring som vi upplever i samhället just nu med ökad social oro och en allmän höjd hotnivå och det är väldigt viktigt för oss som jobbar i skolan att vädja om att man är källkritisk och mana till lugn och sans, säger hon till SVT.

Arkivfoto: Polisen Linköping

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen