Polen varnar hela Europa – avgörande ögonblick nära

2025 01 07

Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski varnar för att trycket på EU och väst kommer öka markant den närmaste tiden.

– Vi kan snart stå inför intensiva påtryckningar för att nå en överenskommelse med Moskva, skriver Sikorski i ett inlägg på X.

Uttalandet kommer två veckor före installationen av USA:s tillträdande president Donald Trump, som har lovat att snabbt avsluta kriget i Ukraina.

Det är oklart hur Trump kommer gå till väga för att nå ett slut på kriget. Republikanen har inte lämnat några detaljer om en eventuell fredsplan.

Källor nära Trump har dock vittnat om att en fredsplan kommer innehålla eftergifter till Ryssland. Enligt uppgift vill Trump frysa konflikten vid nuvarande frontlinje och skapa en demilitariserad zon i östra Ukraina.

Trumps vicepresident JD Vance har också talat om en demilitariserad zon som ska bevakas på ett sätt som gör att Ukraina inte attackeras på nytt.

Ministern: Här är avtalet vi inte kan acceptera

Radoslaw Sikorski vill inte kommentera detaljer i Trumps påstådda fredsförslag, men konstaterar att Europa inte kan acceptera vilket avtal som helst.

– Vilken typ av avtal skulle ett förnuftigt Europa acceptera? Definitivt inte ett vanligt avtal som skulle göra det möjligt för Moskva att återfå sin styrka, skriver han och tillägger:

– Europa är mycket starkare än vad de ryska ledarna tror och Ryssland är mycket svagare än vad många européer tror, framhåller den polske utrikesministern.

Kreml säger nej

Trots växande ekonomiska utmaningar på hemmaplan har den ryska ledningen hittills visat litet intresse för ett fredsavtal.

Flera högt uppsatta ministrar har dessutom avvisat Trumps påstådda fredslösning.

En av dem är Rysslands FN-ambassadör Vasyly Nebenzya.

– Än så länge finns det inga signaler från den nya amerikanska administrationens som tyder på att detta är något som kommer att vara av intresse för oss, har han sagt till ryska tv-kanalen Rossiya-24.

Foto:  Nato resp

Text: Redaktionen

20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen