Polen uppger: Då attackerar Ryssland Nato

2024 03 20

Ryssland planerar att attackera Nato 2026 eller 2027.

Det uppger Polens president Andrzej Duda.

Presidenten utfärdar varningen i en intervju med amerikanska CNBC.

Duda hänvisar till ospecificerad tysk forskning.

– Nya bevis tyder på att Rysslands president Vladimir Putin fördubblar ansträngningarna mot en övergång till en krigsekonomi med sikte på att attackera Nato 2026 eller 2027, uppger presidenten enligt CNBC.

”Larmklockorna ringer”

Andrzej Duda uppmanar samtliga Natoländer att öka sina försvarsutgifter.

– För att säkerställa att de inte blir nästa mål för en rysk attack, framhåller presidenten.

– Larmklockorna ringer, tillägger han.

Larmet: Två eller tre år på oss

Enligt Duda har Natomedlemmarna ”två eller tre år” på sig att avskräcka en rysk invasion.

– Vi måste lagra ammunition och producera vapen för att maximera europeisk säkerhet. Vi måste göra oss redo och se till att invasionen inte inträffar, säger han till CNBC och tillägger:

– Allt detta måste göras för att undvika att vi blir inblandade i ett krig. Poängen är att skapa en avskräckande effekt som säkerställer att vi inte blir attackerade. Det är hela poängen eftersom ingen av oss vill ha krig, fortsätter Duda.

Ställt krav på Natomedlemmarna

Den polske presidenten, vars land delar gräns med Ukraina, har vid upprepade tillfällen krävt att västvärlden ska levera mer och bättre vapen till den ukrainska armén.

Duda har även uppmanat Nato att höja minimikravet på hur många procent av BNP som medlemsstaterna förväntas lägga på försvaret. Presidenten anser att dagens nivå på 2 procent bör höjas till 3 procent.

Högst utgifter av alla

18 av Natos 32 medlemsländer förväntas nå 2 procent av BNP 2024.

Polen är den medlem av försvarsalliansen som lägger störst andel av BNP på försvarsutgifter.

I dag uppgår de polska försvarsutgifterna till 4 procent av BNP.

Foto President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 13

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning.

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen