Polen kan korsa röd linje – trots Natos nej

2024 09 03

Polen är redo att skjuta ner ryska drönare och robotar över Ukraina.

Det uppger landets utrikesminister Radoslaw Sikorski.

Sikorski konstaterar att ryska drönare och robotar har kränkt polskt luftrum vid flera tillfällen i samband med storskaliga luftattacker mot Ukraina.

Att skjuta ner de ryska projektilerna i ukrainskt luftrum ser Radoslaw Sikorski som en nödvändig och förebyggande säkerhetsåtgärd.

– Polen och andra länder har ett ansvar att skydda sitt eget luftrum, trots Natos motstånd, säger ministern i en intervju med Financial Times.

Kan trotsa Nato

Ukraina har bett Polen om hjälp med att skjuta ner ryska drönare och robotar över landets västra delar. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har motsatt sig åtgärden eftersom det enligt honom riskerar att dra in försvarsalliansen i kriget.

– Nato kommer inte att bli direkt inblandade, sade han i mitten av juli.

Radoslaw Sikorski tycker inte att det är en fråga för Nato. Utrikesministern anser att det rör sig om en polsk nationell angelägenhet.

– Medlemskap i Nato övertrumfar inte varje lands ansvar för sitt eget luftrum – det är vår egen konstitutionella plikt att skydda vårt luftrum, säger han till tidningen och tillägger:

– Jag är personligen av åsikten att när fientliga missiler är på väg in i vårt luftrum, då skulle det vara legitimt självförsvar att förstöra dem. När de väl befinner sig i vårt luftrum ökar risken för att skräp och delar faller ner på marken.

Inträffat flera gånger

Under Rysslands invasion av Ukraina har ryska drönare och robotar landat på Polens territorium eller färdats i polskt luftrum vid upprepade tillfällen.

Den 26 augusti inträffade den senaste incidenten.

Ett oidentifierat föremål kränkte Polens luftrum.

Enligt generalmajoren Maciej Klisz, som är operativ befälhavare för de polska väpnade styrkorna, rör det sig troligtvis om en rysk drönare.

– Det är troligtvis en drönare. Jag hade full kontroll över föremålet och jag var redo att skjuta ner det, sade han på en pressträff efter händelsen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen