Polen agerar själv mot Ryssland – vägrar vänta in EU

2025 11 05

I september skickade Polen upp stridsflyg för att skjuta ned ett tjugotal drönare som korsat gränsen vid en massiv rysk flygattack mot Ukraina.

Händelsen blev en otäck påminnelse om luckorna i Natolandets luftförsvar.

Drönarintrånget återaktualiserade också EU:s ambition om att upprätta en “drönarmur” i unionen senast 2027.

Så länge tänker dock inte Polen vänta.

Nu ger EU-medlemmen istället besked om att landet nästan omedelbart sätter igång bygget av ett nationellt system mot drönare, utan att vänta in EU.

– Vi håller med om idén att stärka försvaret av luftrummet över hela Europeiska unionen och är villig att överväga externa förslag eller lösningar, säger Polens biträdande försvarsminister Cerazy Tomczyk till Bloomberg.

– Men vi prioriterar nationella projekt.

EU:s mur kan komplettera

Enligt den polska ministern kan dock EU:s drönarmur "komplettera" Polens motsvarighet i framtiden.

– Om det finns några externa verktyg kommer vi att använda dem till fullo, säger Tomczyk.

Polen planerar att använda pengar från EU:s försvarslåneprogram för att finansiera sitt drönarskydd. Några fler detaljer än så har EU-landet inte velat ge.

Systemet ska dock vara operativt redan om tre månader och helt färdigställt om två år.

– Ett vapen mot drönare måste vara heltäckande. Det bör bestå av olika sensorer och effektorer som arbetar samtidigt, det ska först detektera och identifiera objekten och sedan neutralisera dem, säger Tomczyk.

LÄS MER: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg

Uppmaningen: var redo för krig 2030

EU har tidigare uppmanat medlemsländerna att vara redo för “alla kriser, inklusive högintensiva konflikter” senast 2030.

– Faran kommer inte att försvinna ens när kriget i Ukraina slutar. Det är tydligt att vi måste stärka vårt försvar mot Ryssland, sade EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas i oktober enligt BBC.

Hur effektiv en drönarmur kommer vara är dock något som ifrågasatts av experter och forskare.

– Du kommer aldrig kunna få något heltäckande skydd, det spelar ingen roll om det är drönare eller något annat, så kommer man alltid vara steget efter en angripare, det ligger i sakens natur att man aldrig kan få ett hundraprocentigt skydd, har Lars Forssell, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, sagt till SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryskt krigsfartyg i lågor

Foto: President of Russia Office resp CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen