Plötsligt problem gällande elbilar – branschen slår larm

2024 01 03

Den accelererande elektrifieringstakten tycks helt ha stannat av.

Under en längre period har elektrifieringen gått stadigt framåt i Sverige.

En följd av det har varit en kraftig försäljningsökning av antalet elbilar som rullar ut på vägarna.

Men den utvecklingen har nu stannat av och bromsade in rejält under 2023 och prognosen tyder på att takten till och med kommer att minska under kommande år.

–  Vi har de senaste åren sett en positiv utveckling när det gäller elektrifieringen av den svenska personbilsmarknaden, säger Mattias Bergman, vd på branschorganisationen Mobility Sweden i ett pressmeddelande.

– Därför är det mycket oroande att takten i elektrifieringen bromsat in under 2023 och nu väntas minska för första gången, vilket är ett trendbrott.

Marginell ökning

Totalt registrerades 280 665 personbilar under 2023 – en svag ökning med 0,5 procent jämfört med året innan.

Att det överhuvudtaget blev en ökning, med tanke på ekonomin, förklaras med historiskt stora orderböcker och en normaliserad leveransförmåga efter pandemin.

Och även ökningen av andelen laddbara bilar var ytterst marginell – från 56 procent 2022 till knappt 60 procent 2023.

Vädjar till regeringen

Samtidigt kommer rapporter om hur efterfrågan på dieselbilar stiger.

Utvecklingen är alarmerande anser Mobility Sweden, som nu vädjar till statsminister Ulf Kristersson (M) om förändring.

– Nu krävs åtgärder från regeringen för att få fart på försäljningen av elbilar på privatmarknaden, säger Mattias Bergman.

Ersatte klimatbonus

Det finns farhågor om att den minskade reduktionsplikten, en av faktorerna bakom högre drivmedelspriser, kan fortsätta att bromsa elektrifieringen av fordon.

Regeringen stoppade för ett år sedan även den bonus som betalas ut till den som köper en ny bil med låg klimatpåverkan.

Den ersattes istället i höstas med en premie för den skrotar en äldre bil i avsikt att införskaffa sig ett mer klimatvänligt alternativ.

Förslaget väntas kosta staten 250 miljoner kronor per år.

– Vi kommer att påverka en dialog med EU för att utforma stödet i enlighet med den EU-lagstiftning som vi måste förhålla oss till, sade klimatminister Romina Pourmokhtari på en pressträff i höstas.

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen


JUST NU: Natos artikel fem kan aktiveras

2025 11 18

Helgens sabotage mot en järnväg i Polen utreds som sabotage.

Två ukrainska medborgare, som agerat på uppdrag av rysk underrättelsetjänst, misstänks ha anordnat explosionen på järnvägen mellan Warszawa och Lublin – en tågsträcka som bland annat används för transporter av vapen till Ukraina.

Gärningspersonerna använde sprängämnet C4, rapporterar den polska tidningen Fakt.

– Sprängladdningen C4 detonerades med hjälp av en 300 meter lång elkabel. Deras avsikt var att orsaka en tågolycka, skriver tidningen.

Öppnar för artikel fem

Efter utförandet av sabotaget ska de misstänkta ha flytt över gränsen till Belarus.

Nu kan Polen aktivera Natos artikel fem, som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Den polske generalen Mieczysław Bieniek utesluter inte ett sådant scenario.

– Natos artikel 5 är avsedd att aktiveras när väpnad aggression förekommer, men även i situationer med aggression av terrorkaraktär. Först måste detta dock bevisas, säger han till Fakt.

– Låt oss komma ihåg att efter attacken mot World Trade Center aktiverades artikel 5 när det bevisades att flygplanen styrdes av terrorister som hade anlänt från al-Qaidas baser i Afghanistan, tillägger generalen.

Om artikel fem aktiveras är varje Natoland förpliktigat att stödja den medlem som angripits.

Kommer begära hjälp

General Bieniek utesluter inte att Polen kan åberopa Natos artikel fem.

Men innan det blir aktuellt kommer landet sannolikt aktivera försvarsalliansens artikel fyra, som innebär att medlemsländerna ska samråda om det säkerhetshot som uppstått.

– När gärningsmännens identitet officiellt bekräftats, kan vi begära att artikel fyra i Natofördraget aktiveras. De ger oss möjlighet att samråda med våra partners och genomföra åtgärder för bättre övervakning av området tillsammans med våra allierade, säger Bieniek till tidningen.

Foto: 

Text: Redaktionen


18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen