7 juli 2026

Plötsligt mardrömsbesked för Magdalena Andersson

2025 09 01

Nu kommer ett plötsligt mardrömsbesked för S-ledaren.

Socialdemokraterna har länge legat bra till i opinionen inför det stundande valåret, medan Ulf Kristersson (M) och Tidöpartierna har haft det kämpigt.

Men nu kommer ett tungt besked för S-ledaren Magdalena Andersson.

”Färre som gillar henne – fler som ogillar”

Förtroendet för Magdalena Andersson minskar – mer än för någon annan partiledare, enligt en Novus-undersökning, rapporterar TV4.

Det är ett tungt bakslag för S-ledaren, som har verkat segerviss inför nästa års val.

Förtroendet för Magdalena Andersson har minskat med 5 procentenheter jämfört med juni, och ligger nu på 44 procent, enligt undersökningen.

Andersson är fortfarande den partiledare som åtnjuter högst förtroende – men det markanta tappet kan ändå ses som en oroande signal för S-ledaren.

Även Ulf Kristersson tappar förtroende bland väljarna, vilket kan vara en liten tröst för Andersson, som dock lär behöva analysera vad raset beror på.

– Det är färre som gillar henne och fler som ogillar henne. Och för Kristersson är det ungefär samma sak, säger Per Hermanrud, politisk kommentator, till kanalen.

Bara två går framåt

Kristersson tappar 4 procentenheter och landar tvåa i förtroendeligan med 31 procent.

Av samtliga partiledare och språkrör är det bara två som noterar ett ökat förtroende i augusti.

Simona Mohamsson (L) går upp två procentenheter och landar på 4 procents förtroende, men ligger alltjämt sist i förtroendeligan.

Jimmie Åkesson (SD) ökar med en procentenhet till 28 procent och ligger trea i förtroendeligan.

I övrigt noteras att Daniel Helldén (MP) tappar 4 procentenheter och ligger näst sist i förtroendeligan.

Har hållit tal

Men den som har tappat allra mest är alltså Magdalena Andersson, vilket kan komma som en överraskning eftersom S och vänsterblocket har gått bra i väljaropinionen.

På måndagen har Andersson hållit ett linjetal inför det stundande valåret.

I talet riktade hon bland annat hård kritik mot regeringen och nämnde problem såsom gängkriminalitet.

Hon pratade även om världsläget, däribland situationen i Mellanöstern, rapporterar Aftonbladet.

– Såväl israeler som palestinier har rätt att leva i trygghet, frihet och fred, säger Andersson, som vill att Sverige ska stå för en tvåstatslösning.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen