Plötsligt besked om räntan – riksbankschefen säger nej

2025 02 04

Den 29 januari sänkte Riksbanken styrräntan från 2.50 till 2.25 procent.

Beskedet innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan i maj 2024.

Men nu är det slut på sänkningarna.

Det fastslår riksbankschef Eric Thedéen. 

– Min bedömning är att styrräntan i och med dagens beslut förmodligen har sänkts tillräckligt mycket. En uppgång i den ekonomiska aktiviteten mot slutet av 2024 ger stöd till den bedömningen och till de prognoser vi publicerade i december, säger han enligt protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte.

Vidare förutspår Thedéen att Sveriges ekonomi kommer återhämta sig under 2025 ”utan betydande risk för att inflationen ska avvika från målet”.

– I detta läge bedömer jag att det är klokt att inte ha alltför bråttom, det vill säga ha ett visst mått av tålamod, med ytterligare eventuella förändringar av styrräntan.

Öppnar för höjning och sänkning

Förste vice riksbankschef Anna Breman bedömer att Riksbankens prognos för styrräntan står sig i stora drag.

Hon betonar dock att läget kan förändras snabbt, bland annat på grund av osäkerheter i omvärlden som kan påverka Sveriges utrikeshandel.  

– Det är viktigt att ha beredskap både för att kunna sänka och höja styrräntan om utsikterna ändras. Min bedömning är dock att sannolikheten för att nästa steg blir en ytterligare räntesänkning är större än att nästa steg blir en höjning, säger Breman.

”Insatserna är höga”

Riksbanken har tidigare framhållit att flera faktorer kan påverka den ekonomiska utvecklingen och därmed även styrräntan framöver.

Den ekonomiska politiken i USA och Europa och den geopolitiska osäkerheten väcker störst oro, men det finns också risker kopplade till återhämtningen i svensk ekonomi och kronans växelkurs.

– Återhämtningen i Sverige är också beroende av tillväxtutsikterna hos våra viktigaste handelspartners, där utvecklingen i euroområdet är en källa till betydande oro. Osäkerheten om utformningen av USA:s handels- och säkerhetspolitik är som bekant också stor, och insatserna är höga, säger Eric Thedéen och tillägger:

– Dessa omständigheter leder dessutom till stora rörelser i räntor och valutakurser, som även påverkar Sverige. Skulle slutsatsen bli att USA växer snabbare med tilltagande inflationsrisker och stigande långa räntor som följd så kommer det även påverka riskbilden i Sverige.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen


Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 16

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen


Bransch i behov av arbetskraft – “Stor chans att du får jobb direkt”

2025 02 17

Det finns ett stort behov av arbetskraft i energibranschen.

På många håll runt om i landet är arbetslösheten förhållandevis hög.

Samtidigt finns det en del branscher som är i stort behov av arbetskraft.

Vårdyrken och transportjobb är alltjämt eftertraktade - och så även jobb inom energibranschen.

“Kan få jobb direkt”

Gotlands Energi framhåller att det finns ett stort behov - och att chanserna är goda att få jobb direkt efter utbildningen.

– Energibranschen behöver bland annat fler än 8 000 elkraftsingenjörer och tekniker de kommande åren, uppger Gotlands Energi.

– Därmed är chansen stor att du som pluggar energi får ett bra jobb direkt efter examen.   

“Kommer alltid finnas jobb”

Den som väljer att plugga energi kommer att vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Branschen behöver fler medarbetare i takt med omställningen till fossilfri energi och ett ökat elbehov. 

– Här kommer det alltid finnas jobb, fortsätter Gotlands energi.

Yrkesroller som efterfrågas

Här är några av yrkesrollerna som är mest efterfrågade enligt branschorganisationen Energiföretagen:

- Elkraftingenjör

- Data/IT-ingenjör

- Distributionselektriker

- Driftingenjör

- Projektledare

Under de närmaste tre åren kommer cirka 1700 tekniker och ingenjörer i energiföretagen gå i pension. 

De flesta behöver ersättas men behovet är större än så. 

Totalt visar enkäten med Energiföretagens medlemsföretag att de kommer behöva 8 000 nya tekniker och ingenjörer de närmaste tre åren. 

Jämfört med när frågan ställdes 2017 är det en ökning med 150 procent.

“Är avgörande”

Andreas Lepa vid Energiföretagen understryker att behovet finns såväl idag som i framtiden.

– Energibranschen är idag en växande bransch, och avgörande för hela Sveriges klimatomställning, säger han.

– Det kräver ny kompetens, hög kompetens och nya perspektiv. Vi behöver helt enkelt människor som gör jobbet, nu och i framtiden, och kompetensförsörjningsfrågan blir därmed en av branschens stora utmaningar.

Foto: S. Herrmann

Text: Redaktionen