Plötsligt besked om euron – inte setts på 15 år

2025 03 10

Det framgår av en ny undersökning från SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation ansluten till Göteborgs universitet.

Nu anser 32 procent av svenska folket att det vore ett “bra förslag” att införa euro – det starkaste stödet sedan finanskrisen 2009.

Trump-effekt

Den plötsliga ökningen bedöms vara en direkt effekt av det allt osäkrare världsläget. Och med Donald Trump som president i USA, som skakat om säkerhetsordningen, kommer stödet sannolikt att öka ytterligare.

– Då vill man komma samman med andra institutioner, som till exempel EU, som en slags motvikt, säger forskningskommunikatören Daniel Jansson från SOM-institutet, till Sveriges Radio.

Undersökningen visar dock att fler, 41 procent, fortfarande tycker att det vore ett “dåligt förslag” att införa euro i Sverige.

– De data som presenteras nu är insamlade i höstas och vintras, innan Donald Trump egentligen svors in som president och innan den här ökande geopolitiska instabiliteten som vi har sett under våren. Min gissning är att EU kommer att ligga oss ännu varmare om hjärtat nu i höstens undersökning, tillägger Daniel Jansson.

Har gjort comeback

I sammanhanget ska också nämnas att det har hänt en hel del med kronan sedan undersökningen genomfördes.

För en vecka sedan kunde Bloomberg rapportera att kronan stigit med mer än två procent gentemot dollarn och bedömningen är att värdet kommer att fortsätta öka under året.

– Exakt när kronförstärkningen ska inträffa är svårt att säga. Men jag tror att färdriktningen är väldigt given, det vill säga att kronan ska stärkas framöver, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till TV4 då.

Första gången på 30 år

Trots att det är Trump och omvärldsläget som pekas ut som orsaker till att fler vill ha euron är det samtidigt USA:s nya tullar som är en av förklaringarna till kronans lyft.

– Jag tror det måste gå tillbaka till 90-talet för att se en lika snabb förstärkning av kronan på så kort tid, säger Michel Gubel, valutaanalytiker på Handelsbanken, till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Svenska kronan starkast på flera år – “Måste tillbaka till 90-talet”

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen