Plötsligt besked om euron – inte setts på 15 år

2025 03 10

Det framgår av en ny undersökning från SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation ansluten till Göteborgs universitet.

Nu anser 32 procent av svenska folket att det vore ett “bra förslag” att införa euro – det starkaste stödet sedan finanskrisen 2009.

Trump-effekt

Den plötsliga ökningen bedöms vara en direkt effekt av det allt osäkrare världsläget. Och med Donald Trump som president i USA, som skakat om säkerhetsordningen, kommer stödet sannolikt att öka ytterligare.

– Då vill man komma samman med andra institutioner, som till exempel EU, som en slags motvikt, säger forskningskommunikatören Daniel Jansson från SOM-institutet, till Sveriges Radio.

Undersökningen visar dock att fler, 41 procent, fortfarande tycker att det vore ett “dåligt förslag” att införa euro i Sverige.

– De data som presenteras nu är insamlade i höstas och vintras, innan Donald Trump egentligen svors in som president och innan den här ökande geopolitiska instabiliteten som vi har sett under våren. Min gissning är att EU kommer att ligga oss ännu varmare om hjärtat nu i höstens undersökning, tillägger Daniel Jansson.

Har gjort comeback

I sammanhanget ska också nämnas att det har hänt en hel del med kronan sedan undersökningen genomfördes.

För en vecka sedan kunde Bloomberg rapportera att kronan stigit med mer än två procent gentemot dollarn och bedömningen är att värdet kommer att fortsätta öka under året.

– Exakt när kronförstärkningen ska inträffa är svårt att säga. Men jag tror att färdriktningen är väldigt given, det vill säga att kronan ska stärkas framöver, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till TV4 då.

Första gången på 30 år

Trots att det är Trump och omvärldsläget som pekas ut som orsaker till att fler vill ha euron är det samtidigt USA:s nya tullar som är en av förklaringarna till kronans lyft.

– Jag tror det måste gå tillbaka till 90-talet för att se en lika snabb förstärkning av kronan på så kort tid, säger Michel Gubel, valutaanalytiker på Handelsbanken, till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Svenska kronan starkast på flera år – “Måste tillbaka till 90-talet”

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 08

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen