Plötsligt besked om euron – inte setts på 15 år

2025 03 10

Inte sedan 2009 har så många svenskar velat byta ut den svenska valutan till euro.

Det framgår av en ny undersökning från SOM-institutet, en oberoende undersökningsorganisation ansluten till Göteborgs universitet.

Nu anser 32 procent av svenska folket att det vore ett “bra förslag” att införa euro – det starkaste stödet sedan finanskrisen 2009.

Trump-effekt

Den plötsliga ökningen bedöms vara en direkt effekt av det allt osäkrare världsläget. Och med Donald Trump som president i USA, som skakat om säkerhetsordningen, kommer stödet sannolikt att öka ytterligare.

– Då vill man komma samman med andra institutioner, som till exempel EU, som en slags motvikt, säger forskningskommunikatören Daniel Jansson från SOM-institutet, till Sveriges Radio.

Undersökningen visar dock att fler, 41 procent, fortfarande tycker att det vore ett “dåligt förslag” att införa euro i Sverige.

– De data som presenteras nu är insamlade i höstas och vintras, innan Donald Trump egentligen svors in som president och innan den här ökande geopolitiska instabiliteten som vi har sett under våren. Min gissning är att EU kommer att ligga oss ännu varmare om hjärtat nu i höstens undersökning, tillägger Daniel Jansson.

Har gjort comeback

I sammanhanget ska också nämnas att det har hänt en hel del med kronan sedan undersökningen genomfördes.

För en vecka sedan kunde Bloomberg rapportera att kronan stigit med mer än två procent gentemot dollarn och bedömningen är att värdet kommer att fortsätta öka under året.

– Exakt när kronförstärkningen ska inträffa är svårt att säga. Men jag tror att färdriktningen är väldigt given, det vill säga att kronan ska stärkas framöver, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, till TV4 då.

Första gången på 30 år

Trots att det är Trump och omvärldsläget som pekas ut som orsaker till att fler vill ha euron är det samtidigt USA:s nya tullar som är en av förklaringarna till kronans lyft.

– Jag tror det måste gå tillbaka till 90-talet för att se en lika snabb förstärkning av kronan på så kort tid, säger Michel Gubel, valutaanalytiker på Handelsbanken, till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Svenska kronan starkast på flera år – “Måste tillbaka till 90-talet”

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen