Plötslig produktionsökning i Ryssland – detta vill Putin satsa på 2025

2024 12 28

Nya bedömningar pekar på ökad produktion av ryska drönare.

Som bekant har drönare blivit en av de viktigaste aspekterna i det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Ukraina har under en längre tid investerat mycket i utveckling av olika typer av drönare som kan sättas in mot ryska soldater och anläggningar.

Nu ser det ut som att Putin tänker göra det samma - detta då en plötslig produktionsökning av drönare har observerats i Ryssland.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

Ökar produktionen

Ryssland ökar sin inhemska produktionskapacitet av iranskdesignade Shahed-drönare inför sin anfallskampanj mot Ukraina vintern 2024-2025.

CNN, som citerade ukrainska försvarsunderrättelsekällor, uppskattade den 27 december att den ryska Shahed-anläggningen för produktion av drönare i Alabuga Special Economic Zone i Republiken Tatarstan producerade 5 760 drönare mellan januari och september 2024 - mer än dubbelt så många drönare som anläggningen producerade 2023.

CNN rapporterade att satellitbilder visar att ryska myndigheter har uppfört två nya byggnader och verkar ha installerat nätburar mot drönare över flera byggnader vid anläggningen i Alabuga SEZ.

Falska drönare

En annan sak som Ryssland tycks satsa allt mer på är falska drönare.

Källor inom Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst berättade för CNN att Alabuga-anläggningen började producera lågteknologiska ”lockbetes”-drönare som liknar Shahed-drönare och att ryska styrkor använde dessa lockbeten för att överväldiga ukrainska luftförsvarssystem sommaren 2024.

Shoigu får ny roll

I andra Rysslandsrelaterade nyheter framgår att Sergej Sjojgu får en ny roll.

– Vladimir Putin utsåg Sergei Shoigu, sekreterare i det ryska säkerhetsrådet, till ordförande för det nyinrättade vetenskapliga expertrådet inom det ryska säkerhetsrådet, framhåller ISW.

Dekret utfärdat

ISW fortsätter.

– Putin utfärdade den 27 december ett dekret om inrättandet av det ryska säkerhetsrådets vetenskapliga expertråd och angav att Shoigu skulle vara ordförande i rådet.

– I Putins dekret anges att det nya rådgivande rådet kommer att förbättra det vetenskapliga, metodologiska och expertanalytiska stödet till säkerhetsrådet.

Foto: A. Bets resp President of Russia Office

Text. Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen