Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen