Plötslig förändring på Svalbard

2024 08 18

Forskare har noterat en mycket plötslig förändring på den norska ögruppen Svalbard.

Svalbard är en ögrupp i Norra Ishavet, långt norr om polcirkeln. Ögruppen ligger mellan Norge och Nordpolen.

Den senaste tiden har forskarna kunnat konstatera att Svalbard genomgår stora förändringar.

Över hälften av Svalbards landområde är täckt av is, och utgör 6 procent av jordens istäckta område utanför Grönland och Antarktis.

Men nu visar satellitbilder att isen smälter i rekordsnabb takt, enligt NASA Earth Observatory.

Täckt av glaciärer

Under sommaren har isen på Svalbard smält fem gånger snabbare än normalt, rapporterar The Barents Observer.

NASA:s senaste data visar att Svalbards glaciärer har slagit sitt rekord gällande daglig ytsmältning den här sommaren.

– Svalbards skärgård är till största delen täckt av glaciärer. Det finns mer än 2000 glaciärer där. Svalbard är en hotspot för arktisk uppvärmning – det värms upp ungefär sju gånger mer än det globala genomsnittet, säger Jemma Wadham, professor i glaciologi, till tidningen.

Ett rekord slogs exempelvis den 23 juli, då runt 55 millimeter smältvatten släpptes ut i havet. Det uppges vara fem gånger mer än normalt.

Virvlar av färg på ytan

Smältvattnet orsakar också sediment som kan ses i form av ”virvlar av färg” på vattnet, som observeras på satellitbilder. Det orsakar problem för bland annat vissa typer av plankton som behöver ljus för att fotosyntetisera.

Den extrema smältning som observeras på Svalbard ingår i en långsiktig trend av uppvärmning som har noterats i hela Arktis.

Utvecklingen kan kopplas till den globala uppvärmningen, enligt forskarna.

– Svalbard fungerar som ett tidigt varningssystem för oss, säger Jemma Wadham till tidningen.

– Att titta på Svalbard är ett användbart sätt att studera vad som kan hända i framtiden i andra delar av Arktis som inte har värmts upp så mycket, säger hon.

Foto: Chris-Håvard Berge

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Total kollaps – helt land har slocknat

2026 08 03

Omkring tio miljoner människor famlar i mörker.

Elnätet har kollapsat.

Allt ljus slocknade bums.

Nu är hela Kuba utan ström, rapporterar Reuters.

– Avbrottet följer tre landsomfattande strömavbrott i juli och kommer samtidigt som en USA-införd oljeblockad ytterligare belastar öns åldrande energiinfrastruktur, skriver nyhetsbyrån.

"Total frånkoppling"

Den oljeblockad som USA och president Donald Trump satte in efter att ha tillfångatagit Venezuelas diktator Nicolás Maduro i januari har slagit hårt mot Kuba, som köpt majoriteten av sin olja från just Venezuela.

Nattens haveri kom strax före klockan 23 i natt, lokal tid.

– En total frånkoppling av det nationella elkraftsystemet har inträffat, skriver det statliga elbolaget UNE på X.

Stort missnöje utbröt

När ljuset plötsligt slocknade i huvudstaden Havanna i natt utbröt ett stort missnöje bland invånarna på stan, rapporterar AFP.

Avbrottet kommer bara 24 timmar efter att västra delen av Kuba satts i mörker.

– Strömavbrotten har gjort det normala livet nästan omöjligt, och varje avbrott innebär också att vattenförsörjningen sipprar ut och takfläktarna stannar av, skriver nyhetsbyrån.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

Sätter eld på sopor

I de värst drabbade områdena har många invånare uttryckt sin frustration genom att sätta eld på sopor eller skapa oväsen genom att slå på grytor och stekpannor.

– Det är en växande påfrestning för ett samhälle som är vant vid motgångar men nu fast i en flera månader lång kris som inte har något uppenbart slut i sikte, erfar AFP.

Det är kombinationen av brist på bränsle och en föråldrad infrastruktur som får elnätet på Kuba att återkommande kollapsa.

USA har fortsatt att vägra släppa in ny olja till önationen.

Andra läser: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Arkivfoto: X

Text: Redaktionen