Plötslig förändring på Hemnet – “inte normalt”

2024 04 26

Antalet bostäder till salu på marknadssajten Hemnet rusar.

Stapeln som visar det totala utbudet av bostäder på Hemnet mellan januari och mars under 2024 har fullkomligt skjutit i höjden.

Det har inte funnits så många objekt till salu på Hemnet på över tio år, rapporterar Göteborgs-Posten.

Under föregående månad låg ungefär 59 000 objekt ute, vilket är 15 000 fler än ifjol.

Enligt tidningen består det totala utbudet av bostadsannonser av över 160 000 annonser som lagts upp på sajten mellan januari och mars. Högsta siffran sedan 2014 ligger på strax under 110 000.

Flera faktorer

Den stora uppgången i utbudet har dock en annan förklaring än att det är nya bostäder som publicerats.

Istället beror det på att det för många tar längre tid att få en bostad såld – vilket gör att annonserna ligger uppe längre och drar upp kurvan.

Dessutom har man de senaste åren i högre utsträckning börjat använda sig av kategorin “kommande bostäder” – det vill säga objekt som ska ut på marknaden senare. Det driver också upp uppgången.

Köpare frångår det normala

Enligt Hemnet har även köpare frångått ett tidigare normalläge på marknaden. Förr köpte många en ny bostad redan innan den förra hunnit bli såld.

– I den “normala marknaden” brukar vi se att två av tre personer köper sin nya bostad först innan man säljer sin gamla. Men idag är det tvärtom, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Enligt analytikern är det nu sju av tio som först väljer att sälja innan de köper.

SBAB: "Rekordstort"

Idag uttalar sig även SBAB och om situationen på bostadsmarknaden.

Banken förväntar sig en ökning av bostadspriserna på fyra procent över hela året.

Anledningen är längre bundna bolåneräntor, som i första hand påverkar bostadspriserna och sm inte sjunker i samma takt som de rörliga räntorna.

– Det totala utbudet av bostäder (inkluderande snart till salu/kommande) är alltjämt rekordstort vilket rimligen också bidrar till en dämpad utveckling för bostadspriserna. Bostadspriserna väntas växa mer under våren för att falla tillbaka senare under hösten i linje med vanliga säsongsmönster, framhåller SBAB i ett pressmeddelande.

Generell förändring

Trots att Hemnet vittnar om att det tar längre tid att få sålt bostäder kunde Svensk Mäklarstatistik så sent som i mars ge besked om en kraftig förändring generellt på bostadsmarknaden

I februari såldes 12 500 bostäder, vilket är en ökning på tio procent jämfört med motsvarande månad 2023.

Av dessa var 8 800 bostadsrätter och 3 700 villor och det senare innebär en ökning på hela 14 procent.

– Att fler affärer går till avslut är ett lovande tecken på att marknaden börjar vakna till liv efter en lång vinterdvala, säger Oskar Öholm, vd på Mäklarsamfundet.

– Om trenden håller i sig återstår att se, men antalet affärer under januari och februari var ungefär lika många som samma period 2019.

I Storstockholm ökade priserna med en halv procent medan förändringen för Storgöteborg och Stormalmö låg på +0,1 respektive -1,1 procent.

Foto: Hemnet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen