Plötslig förändring på Hemnet – “inte normalt”

2024 04 26

Antalet bostäder till salu på marknadssajten Hemnet rusar.

Stapeln som visar det totala utbudet av bostäder på Hemnet mellan januari och mars under 2024 har fullkomligt skjutit i höjden.

Det har inte funnits så många objekt till salu på Hemnet på över tio år, rapporterar Göteborgs-Posten.

Under föregående månad låg ungefär 59 000 objekt ute, vilket är 15 000 fler än ifjol.

Enligt tidningen består det totala utbudet av bostadsannonser av över 160 000 annonser som lagts upp på sajten mellan januari och mars. Högsta siffran sedan 2014 ligger på strax under 110 000.

Flera faktorer

Den stora uppgången i utbudet har dock en annan förklaring än att det är nya bostäder som publicerats.

Istället beror det på att det för många tar längre tid att få en bostad såld – vilket gör att annonserna ligger uppe längre och drar upp kurvan.

Dessutom har man de senaste åren i högre utsträckning börjat använda sig av kategorin “kommande bostäder” – det vill säga objekt som ska ut på marknaden senare. Det driver också upp uppgången.

Köpare frångår det normala

Enligt Hemnet har även köpare frångått ett tidigare normalläge på marknaden. Förr köpte många en ny bostad redan innan den förra hunnit bli såld.

– I den “normala marknaden” brukar vi se att två av tre personer köper sin nya bostad först innan man säljer sin gamla. Men idag är det tvärtom, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, till GP.

Enligt analytikern är det nu sju av tio som först väljer att sälja innan de köper.

SBAB: "Rekordstort"

Idag uttalar sig även SBAB och om situationen på bostadsmarknaden.

Banken förväntar sig en ökning av bostadspriserna på fyra procent över hela året.

Anledningen är längre bundna bolåneräntor, som i första hand påverkar bostadspriserna och sm inte sjunker i samma takt som de rörliga räntorna.

– Det totala utbudet av bostäder (inkluderande snart till salu/kommande) är alltjämt rekordstort vilket rimligen också bidrar till en dämpad utveckling för bostadspriserna. Bostadspriserna väntas växa mer under våren för att falla tillbaka senare under hösten i linje med vanliga säsongsmönster, framhåller SBAB i ett pressmeddelande.

Generell förändring

Trots att Hemnet vittnar om att det tar längre tid att få sålt bostäder kunde Svensk Mäklarstatistik så sent som i mars ge besked om en kraftig förändring generellt på bostadsmarknaden

I februari såldes 12 500 bostäder, vilket är en ökning på tio procent jämfört med motsvarande månad 2023.

Av dessa var 8 800 bostadsrätter och 3 700 villor och det senare innebär en ökning på hela 14 procent.

– Att fler affärer går till avslut är ett lovande tecken på att marknaden börjar vakna till liv efter en lång vinterdvala, säger Oskar Öholm, vd på Mäklarsamfundet.

– Om trenden håller i sig återstår att se, men antalet affärer under januari och februari var ungefär lika många som samma period 2019.

I Storstockholm ökade priserna med en halv procent medan förändringen för Storgöteborg och Stormalmö låg på +0,1 respektive -1,1 procent.

Foto: Hemnet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen