Beskedet kommer strax efter att Donald Trump utropat sig som nästa president i USA.

Vid 10-tiden kostar nu en dollar närmare 10,90 kronor enligt Google Ekonomis livebevakning av världens valutor. 

Det innebär att kronan backar 15 öre mot dollarn jämfört med före nattens presidentval.

Kraftiga aktieras i Norden

Beskedet kommer parallellt med förändringar på flera europeiska börser i efterdyningarna av valnatten.

Stockholmsbörsen såg inledningsvis ut att gå mot en minusöppning men steg sedan efter Donald Trumps segertal.

I Danmark rapporteras det dock om “enorma nedgångar”.

– Den danska börsen har precis öppnat med stora smällar för både Ørsted och Vestas, uppger TV2.

Ørsted och Vestas är två energibolag i Danmark som verkar för förnybar energi som exempelvis vindkraft.

Aktien för den förstnämnda rasar med 14,2 procent medan den senare faller 9,6 procent.

Banken: Förvänta er högre räntor

I och med Donald Trumps återtåg till Vita huset kan svenska folket förvänta sig högre räntor, dyrare resor och valutor.

Den varningen utfärdade Danske Bank så sent som i morse, samtidigt som dollarvärdet lyfte till det högsta sedan 2020.

– Trumps fokus ligger väldigt mycket på att gynna amerikansk ekonomi och amerikanska intressen och det kommer delvis att ske på bekostnad på utveckling i omvärlden, och framför allt på handelstullar som han vill höja igen. Han sätter USA först, säger Maria Landeborn, privatekonom och seniorstrateg vid Danske Bank, till GP.

"Påverkas mycket"

Banken Länsförsäkringar är en annan aktörerna som öppet talat om riskerna för svensk ekonomi med Trump vid rodret i Vita huset.

– USA är världens största ekonomi och står exempelvis för 25 procent av global BNP. Det innebär att USA kan forma stora delar av den globala handeln. Den svenska ekonomin, med stor handel med USA, påverkas mycket av den politik som förs i Vita huset, sade bankens chefsekonom Alexandra Stråberg i september.

Som privatperson lär man dock främst märka av förändringen i form av valuta och räntor, enligt Maria Landeborn.

– Om dollarn fortsätter att stärkas och kronan försvagas blir det dyrare för oss att importera varor, dyrare att resa men å andra sidan lyfter det värdet på utländskt sparande.

Foto: Riksbanken resp A. Nygård

Text: Redaktionen

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen