Plötslig förändring av svenska kronans kurs

2024 07 20

Den svenska kronans kurs har förändrats tydligt under fredagen.

Den svenska kronans värde är en fråga som har vållat mycket diskussion under en längre tid.

Under fredagen skedde en plötslig förändring av kronkursen.

Den svenska kronan försvagades mot både dollarn och euron, rapporterar DI.

Kan bero på IT-krasch

Kronan har försvagats med 8 öre mot både dollarn och euron under fredagen.

En dollar kostar nu 10,69 SEK och en Euro 11,53 SEK, vilket är de högsta priserna under den senaste månaden.

Att kronan föll på fredagen kan bland annat bero på dagens IT-krasch, rapporterar tidningen.

Oro skadar kronan

Oro är ofta dåligt för den svenska kronan.

– Det är nog många som blivit rädda för vilken omfattning en sådan händelse kan få. Då går riskaptiten ner och det gillar inte den svenska kronan, säger Robert Bergqvist, som är senior ekonom på SEB, enligt tidningen.

Han ser alltså oro som den främsta anledningen till kronans fall under fredagen.

– Dämpad riskaptit är klassiskt för att kronan ska tappa lite. Kronan brukar gå svagt när det finns stigande oro, säger han till tidningen.

Försvagats under längre tid

För tio år sedan kostade en dollar under sju kronor. Sedan dess har den svenska kronan försvagats.

Kronan har även försvagats gentemot euron, som på tre år har blivit över 12 procent dyrare, enligt DN.

Den svaga kronan har varit ett återkommande ämne för debatt, och en del debattörer anser att Sverige istället borde införa euron som valuta.

”Världens mest undervärderade”

Nyligen gick IMF ut och sade att kronan är ”världens mest undervärderade valuta”.

Den internationella valutafonden fastslår i en rapport att kronan är undervärderad med 17 procent.

– Det finns saker som pekar mot en viss kronförstärkning. Vi väntar oss att Sveriges tillväxt kommer att förstärkas bland annat till följd av räntesänkningar, lägre inflation och en mer expansiv finanspolitik, säger Anders Eklöf, valutastrateg på Swedbank, till DN.

Det finns dock också flera osäkerhetsfaktorer, tillägger han.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Hemlig missilbas upptäckt vid NATO-gräns

2025 09 12

Nya satellitbilder avslöjar en okänd missilbas i Europa.

Belarus bygger en hemlig militärbas mindre än 250 kilometer från Polens gräns, som kan komma att användas för ballistiska och till och med kärnvapenmissiler.

Detta avslöjar journalister från Radio Free Europe/Radio Liberty, tillsammans med estniska Delfi Estonia och Eesti Ekspress, som har analyserat bilder från en plats 60 kilometer söder om Minsk, rapporterar Kyivpost.

Enligt rapporten har byggandet av installationen, som inte nämns i några officiella dokument, påbörjats i juni förra året.

Nära NATO-gräns

Basen ligger i Slutsk-distriktet, omkring 245 kilometer från Polens östra gräns, på mark där dåvarande Sovjetunionen förvarade kärnvapen under kalla kriget.

– Inga belarusiska myndigheter eller lokala medier har någonsin nämnt något byggprojekt här, står det i rapporten.

Säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka säger att basen “förmodligen kommer att vara kärnvapenbeväpnad” eller ha ett kärnvapenelement.

Internationell oro

Den pensionerade finska underrättelseofficeren Major Marko Eklund beskriver basen som ett “strategiskt objekt” för både Belarus och dess största allierade, Ryssland.

Satellitbilder publicerade av Radio Free Europe/Radio Liberty visar flera delar under konstruktion, inklusive hangarer, murar, ammunitionförråd och fundament som tros vara luftvärnssystem.

– Platsen ser ut att bli en framtida missilbas med betydande strategiskt värde, säger Eklund efter att ha tagit del av bilderna.

Ökad militär aktivitet

Idag inleds den gemensamma militärövningen Zapad 2025 mellan Belarus och Ryssland, som pågår till den 16 september.

Övningen hålls i Belarus och delar av Ryssland, där övningarna ska inkludera planering för kärnvapenanvändning enligt belarusiska myndigheter.

Detta är inte det enda militära projektet nära NATO, enligt uppgifter till Kyivpost – liknande anläggningar byggs även i Kaliningrad och vid Finlands gräns, vilket ökar spänningen i regionen.

Belarus och Rysslands militärövningar har historiskt setts som en signal till väst. 2021 skickade Moskva 200 000 trupper till liknande övningar bara månader innan invasionen av Ukraina.

Foto: Ministerie van Defensie Wikipedia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Natoland vill rekrytera 100 000 soldater

2025 09 12

Den tyska armén har ambitionen att rekrytera ytterligare 100 000 soldater.

Tysklands storsatsningen på armén behövs för att möta Natos mål.

– Landet ser också behovet av att förbereda sig för en eventuell rysk aggression, rapporterar Reuters med hänvisning till ett konfidentiellt brev från en högt uppsatt armébefälhavare.

100 000 nya soldater

De nya rekryterna skulle ansluta sig till de cirka 62 000 aktiva soldater och 37 000 icke-aktiva soldater som redan nu tillhör den landbaserade delen av den tyska armén.

– I ett brev daterat den 2 september ska den tyske arméchefen Alfons Mais ha sagt att grenen behöver minst 45 000 soldater ytterligare fram till 2029 och sedan 45 000 till innan 2035, framhåller nyhetsbyrån.

– Tyskland bör också rekrytera ytterligare 10 000 soldater till sin territoriella försvarsstyrka, stod det i brevet adresserat till militärchefen Carsten Breuer.

Det tyska försvarsdepartementet har avböjt att kommentera uppgifterna, med hänvisning till sekretesskäl.

Läs också: Liseberg stoppar gäster i dörren: folk fattar ingenting

Nato varnar

Nyheten kommer samtidigt som Rysslands fullskaliga invasion fortsätter i Ukraina. 

Nato har också varnat för en potentiell öppen konflikt med den ryska krigsmakten under de kommande fem åren.

– Efter krigets början 2022 har de flesta europeiska länder ökat sina försvarsutgifter och utökat sina militärer, efter årtionden av nedrustning efter Kalla kriget, uppger Kyiv Independent.

Ökade ansträngningar

Frågan om återupprustning har blivit extra aktuell efter att USA signalerat sin avsikt att minska landets militära närvaro i Europa.

Tyskland har påbörjat återställningen av sin militära kapacitet efter inledningen av det fullskaliga kriget i Ukraina.

Ansträngningarna har accelererat under förbundskansler Friedrich Merz.

Tyskland har också anslutit sig till insatsen för att stärka Natos östra flank, med en permanent placerad brigad i Litauen, som har direkt gräns till Ryssland och dess allierade Belarus.

Läs också: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Foto: Nato

Text: Redaktionen