Planerar jättebro till Sverige – fem gånger större än Öresundsbron

2024 04 02

I början av februari meddelade Finland att de första stegen har tagits för att bygga en bro mellan Sverige och Finland.

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan  öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Ställer krav på Sverige 

Nu  pekar Finland på att Sveriges intåg i Nato har aktualiserat behovet av en broförbindelse ytterligare.

Mikko Heiskanen, logistik- och materielchef vid det finska försvaret, framhåller att det svensk-finska medlemskapet stärker behovet av fler transportvägar mellan länderna.

Han efterlyser ett större engagemang från svensk sida.

– Det vore enklare om vi kunder planera det här tillsammans. Framför allt för att säkra underhållet, i första hand för förstärkningar, men även för att i krig kunna underhålla förstärkningar som kommit till Finland, säger Heiskanen till TV4. 

Fem gånger större än Öresundsbron

Vidare berättar Mikko Heiskanen att finländska experter tagit fram skisser på den nya bron.

Det rör sig om ett väldigt stort projekt. Kvarkennbro kan bli cirka åtta mil lång, vilket skulle innebära att bron blir fem gånger så lång som Öresundsbron (1,6 mil).

Prislappen för Kvarkenbron beräknas landa på cirka 50 miljarder kronor. I jämförelse kostade Öresundsbron 37,8 miljarder att bygga.

Sverige tveksamma: ”Mål om det blir krig”

Från svenskt håll hörs inte lika entusiastiska tongångar som i Finland.

– Det är viktigare med en bro för Finland, men Natomedlemskapet kanske ändrar på det. En bro kan också vara ett mål om det blir krig, men då kan vi gemensamt skydda den från båda sidor.

Det säger Thomas Lamke, som är garnisonschef på Totalförsvarets skyddscentrum, till TV4.

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen


Willys stoppar populära chips – allt försvinner från hyllorna

2024 04 12

Ett omfattande prisbråk utspelar sig i svensk dagligvaruhandel.

Nu försvinner de populära chipsen Pringles från Hemköps, Willys och City Gross sortiment.

Anledningen till beslutet är att supportbolaget Dagab, som ansvarar för inköp till butikerna, inte lyckats nå en överenskommelse med Pringles-ägaren Kellogg's.

Dagab anser att Kellogg's höjt priserna för mycket på de populära chipsen.

–  Vi som dagligvaruaktör lägger stor vikt vid att både värna konsumentens intressen av prisvärda produkter och att producenter och leverantörer ska få skäligt och rimligt betalt.

Det säger Marie Svaton, kommunikationschef på Dagab, till sajten Ehandel.

Vidare konstaterar Svaton att butikerna endast kommer att stoppa produkter av märket Pringles. Andra varor från Kellogg's kommer fortfarande vara en del av sortimentet.

– Det här är inget nytt. Vi fattar alltid sortimensbeslut på kommersiella grunder och det händer därmed att sortimentet revideras. I detta fall utgick Pringles ur sortimentet redan i vecka 3, säger Marie Svaton till sajten.

Stoppat kaffe

Det är inte första gången som Willys, Hemköp och City Gross stoppar en populär produkt.

I slutet av mars meddelade butikerna att produkter från kaffejätten Zoégas försvinner från butikshyllorna – eftersom Dagab inte kommer överens om prissättningen med Nestlé som äger Zoégas.

Dagabs Marie Svaton framhöll att Nestlé höjt priserna på Zoégas-produkter ”orimligt mycket”.

–  När vi får aviseringar om prisjusteringar så är det viktigt att det är rimliga och väl underbyggda. När vi inte anser det så kan det hända att vi inte kommer överens, men det här är som sagt dialoger som vi har löpande, sa hon till Dagligvarunytt. 

Tillhör Axfood

Willys, Hemköp och City Gross tillhör Axfood-koncernen.

Axfood är en av de ledande aktörerna inom dagligvaruhandeln i Sverige med 13 000 årsanställda och en nettoomsättning om drygt 80 miljarder kronor.

Här är koncernens nyckeltal för 2023:

Nettomomsättning:

81 111 Mkr (73 474)

Rörelseresultat:

3 353 Mkr (3 101)

Rörelsemarginal:

4,1 % (4,2)

Medelantalet anställda:

13 185

Egenägda butiker/handlarägda butiker

337/266

Försäljningsandel hållbarhetsmärkta varor

26,6 %

Källa: Axfood  

Foto: Willys Axfood 

Text: Redaktionen


Swedbank slår larm – inte hänt barnfamiljer på 50 år

2024 04 12

Den ekonomiska situationen för barnfamiljer blir allt värre.

Kostnaderna för att ha barn har skenat de senaste åren, konstaterar Swedbank.

I ett nytt utskick till press och allmänhet pekar storbanken ut uteblivna förändringar kring barnbidraget som en avgörande faktor till den snabba utvecklingen.

Bidraget, vars syfte är att ge stöd för kostnader som uppkommer när man får barn, har inte justerats sedan 2018.

Det har slagit hårt mot familjer i Sverige med barn i hushållet.

– Barnbidraget täcker i år endast 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Under de över 50 år som Swedbank har följt hushållens ekonomi har nivån inte varit lägre, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom.

Swedbank: borde vara flera hundralappar högre

Den senaste höjningen, i mars 2018, innebar att barnbidraget steg från 1 050 kronor till 1 250 kronor i månaden.

Sedan dess har priserna ökat ungefär 26 procent, uppger Swedbank.

Enligt banken borde barnbidraget därför istället ligga på 1 600 kronor per månad – om det hade följt prisutvecklingen.

– För många barnfamiljer kan barnbidraget vara avgörande för att få ekonomin att gå ihop, säger Madelén Falkenhäll.

– Stora kostnadsökningar känns extra mycket om man har mindre ekonomiska marginaler och inte några utgifter man kan dra ner på. Då är barnbidraget som kommer varje månad efterlängtat.

Ökat med halv miljon

Swedbank erfar att vart tredje hushåll har behövt ta pengar från sitt sparande för att täcka nödvändiga kostnader.

När det gäller ensamstående föräldrar är andelen mer än hälften.

I samma grupp har 18 procent till och med behövt ta lån enbart för att betala räkningar under de senaste sex månaderna.

Totalt har kostnaden för barn fram till 19-årsdagen ökat med över 500 000 kronor sedan 2018. Nettokostnaden landar på 1,6 miljoner kronor och ökar kraftigt även utan inflationsjusteringen.

– Mest känns det i föräldrarnas plånbok det första levnadsåret, främst till följd av inkomstbortfall, säger Madelén Falkenhäll.

– Har man möjlighet kan det vara klokt att spara i förväg inför det. Inkomsten blir lägre under föräldraledigheten, samtidigt som det är en hel del man kan behöva köpa till en nyfödd, 

Äldre tonåringar är gruppen som är förenad med störst utgifter efter de allra yngsta barnen.

Foto: MarcusOscarsson.se