Planerar jättebro till Sverige – fem gånger större än Öresundsbron

2024 04 02

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan  öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Ställer krav på Sverige 

Nu  pekar Finland på att Sveriges intåg i Nato har aktualiserat behovet av en broförbindelse ytterligare.

Mikko Heiskanen, logistik- och materielchef vid det finska försvaret, framhåller att det svensk-finska medlemskapet stärker behovet av fler transportvägar mellan länderna.

Han efterlyser ett större engagemang från svensk sida.

– Det vore enklare om vi kunder planera det här tillsammans. Framför allt för att säkra underhållet, i första hand för förstärkningar, men även för att i krig kunna underhålla förstärkningar som kommit till Finland, säger Heiskanen till TV4. 

Fem gånger större än Öresundsbron

Vidare berättar Mikko Heiskanen att finländska experter tagit fram skisser på den nya bron.

Det rör sig om ett väldigt stort projekt. Kvarkennbro kan bli cirka åtta mil lång, vilket skulle innebära att bron blir fem gånger så lång som Öresundsbron (1,6 mil).

Prislappen för Kvarkenbron beräknas landa på cirka 50 miljarder kronor. I jämförelse kostade Öresundsbron 37,8 miljarder att bygga.

Sverige tveksamma: ”Mål om det blir krig”

Från svenskt håll hörs inte lika entusiastiska tongångar som i Finland.

– Det är viktigare med en bro för Finland, men Natomedlemskapet kanske ändrar på det. En bro kan också vara ett mål om det blir krig, men då kan vi gemensamt skydda den från båda sidor.

Det säger Thomas Lamke, som är garnisonschef på Totalförsvarets skyddscentrum, till TV4.

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen