Planerar jättebro till Sverige – fem gånger större än Öresundsbron

2024 04 02

Den finska staten annonserade att man utreder möjligheten att bygga ”Kvarkenbron” mellan Vasa och Umeå.

Finländarna uppgav att man redan  öronmärkt stora pengar till projektet.

–  Vi har bokat upp 200 000 euro från vårt planeringsprogram för att kunna göra en förstudie. Den kommer att bestå av flera olika delar och vi kommer att använda oss av konsulter, sa Tapio Ojanen biträdande direktör på finska Trafikledsverket, till Svenska Yle.

Ställer krav på Sverige 

Nu  pekar Finland på att Sveriges intåg i Nato har aktualiserat behovet av en broförbindelse ytterligare.

Mikko Heiskanen, logistik- och materielchef vid det finska försvaret, framhåller att det svensk-finska medlemskapet stärker behovet av fler transportvägar mellan länderna.

Han efterlyser ett större engagemang från svensk sida.

– Det vore enklare om vi kunder planera det här tillsammans. Framför allt för att säkra underhållet, i första hand för förstärkningar, men även för att i krig kunna underhålla förstärkningar som kommit till Finland, säger Heiskanen till TV4. 

Fem gånger större än Öresundsbron

Vidare berättar Mikko Heiskanen att finländska experter tagit fram skisser på den nya bron.

Det rör sig om ett väldigt stort projekt. Kvarkennbro kan bli cirka åtta mil lång, vilket skulle innebära att bron blir fem gånger så lång som Öresundsbron (1,6 mil).

Prislappen för Kvarkenbron beräknas landa på cirka 50 miljarder kronor. I jämförelse kostade Öresundsbron 37,8 miljarder att bygga.

Sverige tveksamma: ”Mål om det blir krig”

Från svenskt håll hörs inte lika entusiastiska tongångar som i Finland.

– Det är viktigare med en bro för Finland, men Natomedlemskapet kanske ändrar på det. En bro kan också vara ett mål om det blir krig, men då kan vi gemensamt skydda den från båda sidor.

Det säger Thomas Lamke, som är garnisonschef på Totalförsvarets skyddscentrum, till TV4.

Exempelbild: Chuttersnap

Text: Redaktionen

Utspel från Jimmie Åkesson får mothugg: “Det finns inte på kartan”

2025 04 02

Det framhöll partiledaren i en intervju tidigare i veckan.

Kommentaren kom efter att debatten om potentiella svenska eller nordiska kärnvapen åter blossat upp.

– Vi hade ju en väldig kompetens i kärnteknik för länge sedan. Men den politiska viljan ville något annat, sade Åkesson till GP och tillade att han anser att allt borde ligga på bordet i rådande situation.

"Finns inte på kartan"

Nu kommenteras utspelet från forskarsektionen.

Enligt Martin Goliath, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedöms det osannolikt att Sverige skulle kunna framställa kärnvapen på egen hand.

– Min spontana reaktion är att det här finns inte på kartan, säger han till SvD.

Forskaren instämmer i att kompetensen vad gäller kärnteknik visserligen finns. Men steget till att utveckla kärnvapen anses ändå för stort.

– Det skulle vara ett gigantiskt industriellt projekt som skulle kräva att väldigt många ingenjörsmässiga problem behöver lösa, säger Martin Goliath.

Får inte tillverka

Förutom de rent tekniska svårigheterna finns det även avtalsrelaterade knutar att lösa.

Sverige har skrivit på det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT, som ämnar att hindra spridningen av kärnvapen.

I det avtalet ställs krav på kärnvapenstater att inte överlåta vapnen till någon annan stat eller icke-statlig aktör.

Men det ställs också krav på kärnvapenfria stater, som exempelvis Sverige.

– Kärnvapenfria stater förbinder sig enligt NPT att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, förklarar organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Har kritiserats

Men avtalet har även varit föremål för kritik. FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson menar att NPT “inte räcker som garanti mot att kärnvapen hamnar även i Sverige.

Det framhåller han i en debattartikel där han varnade för att USA kan placera ut kärnvapen på svensk mark.

– Sant är att icke-spridningsavtalet förhindrar kärnvapenstater att överlåta kärnvapen, eller kontroll över sådana, till icke-kärnvapenstater, skriver han i Expressen.

– Men under 1970- och 80-talen hade kärnvapenstaterna mängder av kärnvapen utplacerade i andra länder och USA har alltjämt några hundra sådana i europeiska länder och Ryssland nu sannolikt i Belarus. Dessa vapen är dock, åtminstone i fredstid, fortsatt under kärnvapenstaternas kontroll.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen