Plan har presenterats – då föreslås Sverige byta till euro

2023 09 14

År 2003 genomfördes en folkomröstning i Sverige om att gå med i Europeiska Monetära Unionen, EMU.

Den direkta följden vid ett ja skulle bli att den svenska kronan byttes ut mot euro, vilket idag 2023 är den officiella valutan i 20 av EU:s 27 länder.

Nej-sidan vann med knappt 56 procent av rösterna mot ja-sidans 42 procent.

Men 20 år senare har frågans aktualitet blossat upp på nytt.

Detta i form av att ett av partierna i regeringen, Liberalerna, lagt fram en konkret plan för när Sverige senast ska ha infört just euro som ny valuta.

Senast år 2028

Liberalernas plan är att Sverige ska ha bytt ut kronan till euro senast år 2028.

– Då kommer man vara säker på att semestern inte spräcker hushållskassan och slipper växlingsavgifter när man tar färjan från Trelleborg till Rostock, framhåller partiet i ett pressmeddelande.

I en debattartikel utvecklar partiledaren Johan Pehrson den nya planen.

– Det första som behöver göras är att på nytt utreda frågan om svenskt euromedlemskap. Mycket vatten har runnit under broarna sedan den förra utredningen presenterades i mitten av 90-talet, meddelar Pehrson i Svenska Dagbladet.

Vill inte folkomrösta

Enligt Johan Pehrson har argumenten för att införa euro enbart stärkts.

Han ser inte heller något behov av att folkomrösta om saken, och jämför processen med hur Sverige fattade beslut om att ansöka till Nato.

– Det viktiga är att det finns ett brett folkligt stöd, förklarar L-ledaren och hänvisar till opinionsundersökningar som pekar på ökade eurosympatier.

Ökat stöd

Just det sista argumentet har visst stöd i en purfärsk mätning från DN/Ipsos, men pekar samtidigt på ett stort motstånd.

Andelen som vill byta till euro har ökat från 19 till 30 procent jämfört med den senaste undersökningen, samtidigt som nej-sidan krymper från 54 till 47 procent.

– Det har skett en ganska stor omsvängning under sommaren. Många märker att kronans låga värde påverkar hushållsekonomin negativt, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring i en kommentar till DN.

"Importerar inflation"

Ytterligare argument för att införa euro är enligt Liberalerna att Sverige importerar inflation på grund av den svenska kronans minskade värde och att priset livsmedel, semestrar och industrin därmed skjuter i höjden.

Övriga regeringspartier och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har inte formellt kommenterat Liberalernas förslag.

Så här ser partiets färdplan ut för att införa euro:

- Utredning ska vara klar december 2024

- Proposition till riksdagen våren 2025

- Riksdagsbeslut våren eller sommaren 2025

- Inträde i europeiska växelkursmekanismen ERM2 och ansökan om medlemskap hösten 2025

- EU-beslut om svenskt införande av euro hösten 2027

- Euro introduceras i Sverige 1 januari 2028

Foto: I. Boran

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen