Plan har presenterats – då föreslås Sverige byta till euro

2023 09 14

Ett av Sveriges regeringspartier har lagt fram en plan för att i närtid byta valuta.

År 2003 genomfördes en folkomröstning i Sverige om att gå med i Europeiska Monetära Unionen, EMU.

Den direkta följden vid ett ja skulle bli att den svenska kronan byttes ut mot euro, vilket idag 2023 är den officiella valutan i 20 av EU:s 27 länder.

Nej-sidan vann med knappt 56 procent av rösterna mot ja-sidans 42 procent.

Men 20 år senare har frågans aktualitet blossat upp på nytt.

Detta i form av att ett av partierna i regeringen, Liberalerna, lagt fram en konkret plan för när Sverige senast ska ha infört just euro som ny valuta.

Senast år 2028

Liberalernas plan är att Sverige ska ha bytt ut kronan till euro senast år 2028.

– Då kommer man vara säker på att semestern inte spräcker hushållskassan och slipper växlingsavgifter när man tar färjan från Trelleborg till Rostock, framhåller partiet i ett pressmeddelande.

I en debattartikel utvecklar partiledaren Johan Pehrson den nya planen.

– Det första som behöver göras är att på nytt utreda frågan om svenskt euromedlemskap. Mycket vatten har runnit under broarna sedan den förra utredningen presenterades i mitten av 90-talet, meddelar Pehrson i Svenska Dagbladet.

Vill inte folkomrösta

Enligt Johan Pehrson har argumenten för att införa euro enbart stärkts.

Han ser inte heller något behov av att folkomrösta om saken, och jämför processen med hur Sverige fattade beslut om att ansöka till Nato.

– Det viktiga är att det finns ett brett folkligt stöd, förklarar L-ledaren och hänvisar till opinionsundersökningar som pekar på ökade eurosympatier.

Ökat stöd

Just det sista argumentet har visst stöd i en purfärsk mätning från DN/Ipsos, men pekar samtidigt på ett stort motstånd.

Andelen som vill byta till euro har ökat från 19 till 30 procent jämfört med den senaste undersökningen, samtidigt som nej-sidan krymper från 54 till 47 procent.

– Det har skett en ganska stor omsvängning under sommaren. Många märker att kronans låga värde påverkar hushållsekonomin negativt, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring i en kommentar till DN.

"Importerar inflation"

Ytterligare argument för att införa euro är enligt Liberalerna att Sverige importerar inflation på grund av den svenska kronans minskade värde och att priset livsmedel, semestrar och industrin därmed skjuter i höjden.

Övriga regeringspartier och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har inte formellt kommenterat Liberalernas förslag.

Så här ser partiets färdplan ut för att införa euro:

- Utredning ska vara klar december 2024

- Proposition till riksdagen våren 2025

- Riksdagsbeslut våren eller sommaren 2025

- Inträde i europeiska växelkursmekanismen ERM2 och ansökan om medlemskap hösten 2025

- EU-beslut om svenskt införande av euro hösten 2027

- Euro introduceras i Sverige 1 januari 2028

Foto: I. Boran

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen