Person utpekad – han uppges ha skjutit Robert Fico

2024 05 16

Slovakiens premiärminister Robert Fico sköts igår med fem skott.

Mordförsöket ägde rum efter ett regeringsmöte och ministern fördes i ilfart till sjukhus.

Han har opererats flera gånger under gårdagskvällen och de första uppgifterna gjorde gällande att Ficos tillstånd i högsta grad var livshotande.

Nu pekas den 71-åriga pensionären och den okända poeten Juraj Cintula ut som den som avlossade skotten, rapporterar bland annat The Telegraph som hänvisar till lokala medier i Slovakien.

En regeringskritiker

Den 71-åriga mannen uppges vara en regeringskritiker som tidigare grundat en aktivistgrupp mot våld.

Han ska framför allt ha varit motståndare till Robert Fico och kritiserat premiärministern för att inte ha ta tagit tag i spelproblematiken i Slovakien.

– I varje stad eller by finns det en spelautomat där spelare onanerar för pengar lånade från hela familjen och bekanta. Det handlar om tusentals euro. Vad gör staten åt det? uppges 71-åringen ha framhållit i ett inlägg.

Fördömde Ryssland

Igår kom också uppgifter om att dådet hade politiska motiv.

Den misstänkta mannen egen politiska hållning uppges ha förändrats under de senaste åren. 2016 ska ha han ha poserat på bild med slovakiska soldater och en högerextrem prorysk förening.

Men i ett inlägg för den aktivistgrupp han senare grundade fördömde han Rysslands invasion av Ukraina.

– Jag är mer för Ryssland. Han hade andra åsikter, säger en bekant till 71-åringen till Markiza TV, enligt The Telegraph.

Han ska även ha förekommit i medierna 2016 då han blev attackerad av en yngre man när han jobbade för en privat säkerhetsfirma på ett varuhus. Cintula blev så skadad att han inte kunde arbeta under lång tid.

Inte längre livshotande skador

Under natten har Robert Ficos läge stabiliserats. Han är inte längre i ett livshotande tillstånd, säger den slovakiske vice premiärministern Tomas Taraba till BBC.

– Jag blev väldigt chockad. Lyckligtvis så vitt jag vet gick operationen bra, och jag antar att han till slut kommer att överleva. Han är inte i en livshotande situation just nu.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen