Person har klämts till döds i olycka

2023 11 23

Av okänd anledning har en person blivit fastklämd under ett träd i Västmanland.

Olyckan har inträffat i Stor som ligger i Lindesbergs kommun mellan Örebro och Filipstad.

Ambulanshelikopter larmad

– Mycket är än så länge oklart, rapporterar SR P4.

Räddningstjänsten, ambulanshelikopter och även två ambulanser skall vara på väg till platsen.

Larmet kom en stund efter klockan 14 på torsdagseftermiddagen uppger SR.

Arbetsplatsolycka

Polismyndigheten i Polisregion Bergslagen kunde senare informera om att offret har förlorat livet.

–  En arbetsplatsolycka har inträffat i Lindesbergs kommun, framhåller polisen.

– SOS-alarm meddelade vid klockan 14.15 att de skickar resurser till en adress i Lindesbergs kommun med anledning av en olycka.

– Olyckan består i en klämolycka, till följd av de skador som uppstått i samband med olyckan har en man avlidit, meddelar polisen.

Förundersökning inleds

Med anledning av den allvarliga olyckan har polisen beslutat att inleda en förundersökning.

– Diverse utredningsåtgärder har vidtagits och kommer vidtas. En förundersökning är inledd och behandlar arbetsplatsolycka och omständigheterna kring vad som inträffat, framhåller polisen.

Dödsolyckan skedde i samband med trädavverkning, uppger SR Örebro.

– Mannen avled på platsen och anhöriga är underrättade, rapporterar radiokanalen

Vaken och kontaktbar

Så sent som i går onsdag inträffade ytterligare en olycka i Svealand där en man hade blivit fastklämd.

Då handlade det om en man som klämts fast under schaktmassa vid en bergtäkt väster om Uppsala.

– Det är hög risk för ras men vi har säkrat personen så att han inte ska ramla längre ned i rasmassorna, uppgav Roger Sverndal till Uppsala Nya Tidning.

När räddningstjänsten anlände var mannen vaken och kontaktbar.  

Två timmar

Efter två timmars insats lyckades man få loss offret som transporterades iväg med ambulans.

Foto: Hangsna https://sv.wikipedia.org/wiki/Polishelikopter#/media/Fil:Polishelikopter_Bel_429.jpg

Text: Redaktionen

JUST NU: Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

– Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen