Person har hittats död

2023 07 09

Ytterligare en person har anträffats avliden i vattnet.

I fredags fick polisen larm om att två personer ramlat i vattnet norr om Linsell i Härjedalen.

En stor sökinsats inleddes kort därefter och på fredagskvällen anträffades en man i 60-årsåldern avliden.

Polisen har under helgen fortsatt leta efter den andra personen som föll i vattnet.

– Vi har sökt under natten men inte hittat honom, så sökandet kommer att fortsätta nu under dagen, sade polisens presstalesperson Marie Andersson till SVT på lördagen.

Under söndagskvällen har en man i 45-årsåldern hittats död av polisens dykgrupp.

Anhöriga har underrättats.

Var ute och fiskade

De båda männen ska ha fallit i vattnet efter att ha varit ute och fiskat på fredagen.

Närmare bestämt ägde den tragiska händelsen rum i Över-Ransjön.

– De inblandade männen ska ha hamnat i vattnet i samband med att de fiskade, framhåller polisen via sin webbsida.

Ingen av männen är hemmahörande i länet men det finns inga uppgifter om var de kommer ifrån.

Ingen misstanke

Sökinsatsen efter den andra mannen har pågått under hela helgen och han hittades sent på söndagen.

Båda männens anhöriga har underrättats.

Polisen har inte upprättat någon misstanke om brott.

De har inte gått ut med några andra uppgifter angående situationens omständigheter.

Olycka i Tanum

Även i Tanum, närmare bestämt i Grebbestad, har en drunkningsolycka ägt rum.

En man ramlade i vattnet under natten och fördes med ambulanshelikopter till sjukhus därefter.

På söndagskvällen har polisen meddelat att personen avlidit av sina skador.

Norsk medborgare

Det rör sig om en man i 50-årsåldern som av oklara skäl föll i vattnet under natten.

Polisen har inte upprättat någon misstanke om brott, utan det tycks röra sig om en tragisk olycka.

Under kvällen avled han på grund av skadorna.

– Mannen är norsk medborgare och anhöriga är underrättade, förklarar polisen.

– Polisen bedriver nu en dödsfallsutredning. 

Arkivfoto: Polisen Linköping FB

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen